all makt åt folke

jag bor i malmö.

så, skönt att få det avklarat. för mig själv mestadels. jag är numera situerad i malmö stad. jag bor på en vind tillhörande en familj vars dotter jag träffade genom ett community vilket jag på ogrundad basis plötsligt var medlem i på grund av en tjej som en gång addade mig på msn, för tillfället står denna i duschen, daniel svarade, jag blev lite paff.

jag anlände för cirkus sjutton dagar sedan. fredag för två veckor sedan. malmöfestivalen flöt på och i början av veckan slängde jag ihop mitt cv och begav mig ut på gatorna för att söka alla jobb jag kunde tänkas finna. jag besökte bland annat diverse HMbutiker, mq, lagerhouse samt connecting sweden. snabbast på att höra av sig var de sistnämnda. de ringde mig och bad mig komma ner till slakthuset för en liten "pratstund".

skitsamma jag fick jobbet på hm och de e ja helt sjukt nöjd me de kunde fan inte bli mycke bättre ja e asglad att ja fick typ nästan de första ja sökte tack vare nathalies storasyster som la ett gott ord för mig o för att ja va kille så kvotera dom typ in mig men skitsamma nu ska ja återgå till den mer putsade svenska jag tenderar använda i dessa bloggsammanhang.

allting händer, hela tiden, överallt, runtomkring mig, jag träffar tusentals människor var och varannan dag och skaffar mig bekanta till höger och vänster, olyckligtvis röker jag även ciggaretter när jag festar. obs, endast marlbroe menthol, bra för tänderna och så luktar man gott också!

eh...

hur som haver barnen kär jag är rädd för att all denna turbulens gör mig osäker och trångsynthare. jag funderar över huruvida jag fortfarande är snäll och intressant, trevlig att umgås och samspråka med. ifall jag duger och för vilka jag i så fall duger. malmö är full av människor. största delen är gamlingar. resten är tråkiga och korkade, återstående är helt undrbara, snygga roliga och härliga. mestadels. detta ger mig ångest. jag vill också tillhöra deras skara. på ett sätt. på andra sätt inte. jag känner mig helt enkelt otillräckligt.

jag är rädd för att jag ust brutit ett löfte. att detta inte skulle bli en blogg där jag klankar ner på mig själv. utan tvärt om en blogg som stärker min karraktär och som försäkrar en plats i himmelen!

så är fallet. hur som helst.

jag behöver fotriktiga skor, pengar, kärlek och luft.

igårkväll satt jag i kalle och eriks lägenhet efter att ha varit på ut/inflyttningsfest. vi drack rödvin, åt ost och kex och vindruvor, lyssnade  åttiotalsmusik tog en indisk ciggeluring till och från och diskuterade livet. dom har n två och en halva på femtioåtta kvadrat som är sjukt fin och de betalar fett billigt för den. jag önskar att jag hade en sån lägenhet.

staden kryllar numera av idioter. minst tre fast boende.

jag spelar alldeles för lite gitarr, jag sjunger alldeles för lite, och jag rättar mitt blogginlägg alldeles för lite.

tack och adjö

jag är tillbaks igen, höj volymen och må bra min vän.

de senaste veckorna har varit underbara. jag tog studenten. skrek mig hes och hade sköna fyllor. jag jobbade på UKMs riksfestival och lärde känna lite nytt folk. jag jobbade som områdesartist ute på udden på hultsfred. mellan paradiset och atlantis. nu jobbar jag på en barnteaterfestival vid namn spunk.

det har tagit knäcken på mig. jag är trött som få. har ont på fler än ett ställe. min samtid hänger inte med och min framtid ser inte ljusare ut för det. hultsfred var fett bra. jag hade fått spela på paradiset och i nåt svt-tält om jag inte hade fuckat upp saker så jävla hårt. fylla. kompisgrejer. fet musik. dans. ett rent helvete.

idag fyller jag år. jag fick en spettekaka från litauen av gruppen som jag och sanna tar hand om. jättemånga sjöng för mig. jag fick en mordisk tesil och diverse pryttel.

vad jag inte kan sluta oroa mig för är mitt liv. min framtid. vad ska det bli av mig? inte driver jag café med min familj och har sedan asfeta meriter att söka alla jobb på. inte har jag jobbat på bra ställen sen jag var liten och skaffat kass erfarenhet, eventuellt kassaerfarenhet men det kvittar. har jag nånting att gå på alls?

"åh jag vill hålla på med musiken, åka till malmö och hänga ett tag, pröva vingarna liksom, sen ut i världen och jobba som volontär, eller ta nåt caféjobb.. jag vill inte plugga vidare direkt.. jag är för skoltrött. jag vill pröva nåt nytt"

så har jag låtit senaste tiden. skitsnack. jag är skitskraj. inte fan har jag nåt tight kompisgäng att vända mig till. inte har jag nån astight polare som är i min ålder med samma intressen som mig. inte fan har jag nån att utforska världen med. jag umgås med folk som är yngre än mig och jag tänker ibland hemska tankar om mig själv. att ja är snygg och bra och annat äckligt. vem fan vill ha nån pretentiös jävel som tror han är nåt för han köper saker på second hand och har en ipod. som skrattar åt sina egna skämt och tror han är nåt för att han kan spela gitarr..

jag tror att jag är nåt, jag tror att jag är nåt, jag tror att ja är nåt och jag tror ja e nåt.

vad har jag att komma med. jag hatar hela grejen med att man måste marknadsföra och sälja sig själv tills man kräks, vara trevlig och hålla ångan uppe, jag vill ta det lugnt läsa böcker bli medveten om min samtid min tillvaro få lite perspektiv

ev. lösn:

jag delar ut ett formulär där folk som känner mig hyfsat får fylla i diverse frågor och utifrån dessa kan jag eventuellt definiera mig själv och därefter bygga mina framtida planer så som de enligt andra bör se ut för att jag ska fortsätta vara mig själv.

eller?

det lät krystat. och klockan är sent

livet är en sand som i ett timglas rinner, åh du dyra liv som tynar och försvinner // Allan fucking Edwall.


vad gör jag. vad håller jag på med? hjälp mig nån. snälla fucking hjälp.

jag bär på en längtan. inom mig. ett hålrum som endast du fyller. ett hålrum jag inte visste fanns. jag anade ugglor i mossen när du rörde dig i mina tankar. allt oftare. en saknad. värme. passion. ömhet och generositet. tanken ligger alltid efter handlingen. i vårt fall långt efter. i närheten är gränser och överenskommelser som bortblåsta. runt hörnet lurar något värre. kedjereaktioner. om en länk uteblir upphör hela processen. å andra sidan finns en svårighet i att utelämna oss. en papperspåse över huvudet? två starka, lika laddade magneter skulle i detta fall hjälpa oss, men icke. det blir som det är. men nu får det va nog. det kan inte fortgå. det gör mig ont. hur det än går. å ena sidan. å andra sidan. är gräset grönt. uttryck tar sig inte ut. fingrar hittar inte till punkt eller prickar. när ingenting spelar nån roll när man vill bli nergrävd och bortglömd varför finns det aldrig nån som kan säga hur det är och hur det kommer att gå. när allt man vill finns framför en. är man då redo. är man då kapabel att ta steget som man inte kunnat. men ej heller haft viljan att ta. en skurk är jag. en skurk förblir jag. hur jag än vrider och vänder mig. en skurk med en längtan. en längtan så djup att den inte går att dölja med varken skog eller betong. ett djup som jag allt för ofta trillar ner i. allt för lätt. jag är svag. svagare människa får man leta efter. svagheten ligger inte i mitt jag utan i mig. tillsynes väl instängd kommer jag på den mitt uppe i allting. för sent för att stoppa den. för sent. skadegörelse är min lott. skada. lidande. jag är vad jag är. det blir som det är. jag blir vad jag är. en slav under djupet. så låg som någon någonsin förmår. lägre än glocalnet exempelvis. vad mer för mår jag i detta nu. framtiden ligger för mig och jag måste välja. jag måste komma till klarhet och gå från klarhet till klarhet.. för att få klarhet. i saker jag aldrig kommer nå. vad är då livet. en flyktig doft. ett ögonkast. djupen sluter sig omkring mig och jag är åter den jag fruktar. det jag aldrig förmår avstå från. närheten. avstånden som bara blir mindre och mindre. länkarna som måste utebli. tankarna som uteblir. kvar finns närheten. djupet gör sig påmint. närheten. närheten. som aldrig förmår upphöra. uppföra sig. en drog så originell i alla aspekter att vi inte förmår avstå den. endorfiner sprider sig. dopamin frigörs. varje sinne är på sitt yttersta. för maximal effekt. Pmax. men till vilken nytta. onyttan. jag är slav under mitt djup. min svaghet. min djupaste oro och hemlighet. återigen har den tagit över mig. jag är utelämnad. du är mig övermäktig. jag förmår inte stå emot utan din hjälp. midnattstimmans köld är svår. tio små nissar i djup snö går. uggla hoar från sitt näste. istapp faller från sitt fäste. nisse spetsas utav tappen, ligger dör på utetrappen.
godnatt

under tjugofyra timmar kan man åstadkomma en hel del.. till att börja med kan man tillreda en ofantligt smaklig, och smakrik inte minst, chailatte. delad på två. diskutera liv och dylikt. man kan spela gitarr och låtsas vara duktig. man kan bete sig på ett sådant sätt som för stunde.. på ett sådant sätt som alltid känns naturligt och riktigt för att sedan åter igen inse att det tyvärr inte är en del i någon form av hållbar utveckling. man kan se solens första strålar klockan 06.02. man kan sova i fyra timmar. gå upp och göra gröt. man kan diskutera vägval till kristdala med sin mor varpå fadern i huset lägger sig i och föreslår en annan väg. varpå min mor håller fast vid sitt tidigare förslag vilket leder till att fadern i huset, enligt denne själv, har blivit utsatt för smutskastning, förnedring och ignorans. faktum kvarstår att denna person har en tendens att alltid inneha den korrekta sanningen, den enda sanningen, om precis allting. och om man inte är av hans åsikter så är man plötsligt inte mottagbar för argument samt en skitstövel. återigen. faktum kvarstår att om man påpekar detta så blir fadern i huset plötsligt till en slagpåse för hela världen och alla har gemensamt gått samman till en långvarig offensiv mot denne. sedan kan man exempelvis åka och hämta oscar, bege sig till UKM i kristdala och där få bekräftat vilken HÅLA man trampat i. man kan slå ihjäl dötid på diverse sätt. man kan spela en låt. man kan bli föreslagen att skicka demo till ett skivbolag i malmö som förmodligen kommer att vara mycket intresserade. man kan bli föreslagen att skicka en demo till fröken som har hand om den nya scenen på hultsfredsfestivalen. man kan få asmycket cred från samtliga närvarande och gå vidare till regionfinalen i oskarshamn. man kan åka hem till oscar och spela tvspel.

sen när man väl är hemma och sansar sig och börjar tänka över dagens strapatser kommer man ofta fram till diverse slutsatser. så som att jag förmodligen bör satsa på min musik under en tid framöver. samt att jag inom de närmsta veckorna kommer ha det väldigt stressigt inte bara i skolan utan överallt, även i örat exempelvis.. stressigt som fan. man kan inse vikten av att andra människors liv sammanvävs med ens eget och inse hur mycket vissa betyder för en och hur mycket man tycker om dessa och uppskattar deras närvaro.

tack, för allt ni säger och för att ni överhuvudtaget finns.


jag tycker om er så mycket, jag hoppas att ni förstår det.

man kan sedan, som en oerhört nöjd och lycklig person, bege sig till sin säng för att där inta en välbehövlig skönhetssömn.

let's go and watch the sunrise

påsk, pesach, pescado

en fisk

nu ska jag skriva om mitt påsklov. jag har sytt tolv kassar. jag har räknat på min kommande vinst i företaget vilken förhoppningsvis täcker huvuddelen av min studentutstyrsel som säkerligen kommer att inhandlas på däreissmann ei veimmeirbei. DRR. jag väger bara sjuttio kilo och sanningen är jag tjänar mer pengar på kassar än min sångkarriär.
jag vägde mig idag apropå jelenas påpekande angående påskmatens inverkan på vikten. jag blev aningen chockad. sextiosju stycken. ganska mycket för att vara mig.

sist jag satt vid datorn åt jag en håningsmacka och då trillade den på tangentbordet och håningen täckte tjugo knappar. det tog ungefär en halvtimme att göra rent. och så tänkte jag ringa linnéa häromdagen men hon svarar ju aldrig. mestadels för att hon numera är bosatt i skogen. nån annan ringde jag inte. mitt spån

idag fick jag en chock. först blev jag oerhört vredgad då studera.nu sa till mig att jag var en dålig problemlösare under tjugo minuter. konstant. sedan kom det till rätta. efter detta läste jag mina mail som jag inte läst tidigare.. på lördag klockan fjorton nollnoll ska jag infinna mig i fucking kristdala för soundcheck och ska inleda UKM där där jag som första akt klockan sjutton och trettio ska framföra ett stycke. detta innebär en hel dag i kristdala samt att tidigare planer på fest i västervik plötsligt skiter sig. nedrans.

jag tar studenten om två månader mois deux fois. .. FOIS!? Mais noon! mois deux jours.. oui d'accord. kräks. kunskapens rötter äro bittra, men dess frukter äro ljuva. min mor tror att jag, något som jag visserligen själv myntade, lägger manken till klarar ett mvg i både kemi breddning och bioteknik och ett g i fysik b och ett mvg i alla andra ämnen. jag glömde visst påpeka det faktum att mona jensen är hård som sten och att ulf linderbäck luktar så äckligt så att man inte vill ha hans hjälp. revolving. resten går som smör.

jag ska sluta säga att jag är snygg. jag har under de senaste tre dagarna insett min snygghet och om jag då påpekar den framstår jag för mig själv som en ytterst töntigt stekig vimmerbyspännis. nånting som jag för övrigt förknippar med kissbajsochkräks

smyckning av staden kommer att äga rum då tid har lust att infinna sig i mitt liv. något som hon allt för ofta avstår från, inte bara i mitt fall utan även för kreti och pleti i allmänhet.

adjö

är jag ditt andrahands val? något du tvingas tillgå när dina huvudintressen plötsligt visar sig vara svåra att genomföra. är jag då den torra, tråkiga, inskränkta och intellektuellt handikappade tölp du då vänder dig till för att denna ständigt tränger sig på och gör sin existens gällande. samt att bandet du en gång, till synes av misstag,  lyckades binda med denna förblindade cancersvulst nu har vuxit sig både för stort och torftigt för att operera bort. jag får aldrig grepp om min omtanke är av någon som helst magnitud för din storartade person. och huruvida din omtanke omfattar mig i min simpla självdestruktion.

och att komma hem under fyra dagar och försöka umgås med mig under de 20 minuter som du tvingas avsätta för att jag ständigt tränger mig på gör inte ovanstående resonemang enklare. när jag glider omkring på 70-80 Hz så ligger din frekvens snarare kring det dubbla gånger pikvadrat. det blir både krystat, ansträngande och destruktivt. vi borde kanske inte ses förrän du har tid för mig. jag kanske borde säga detta till dig. något jag planerar göra inom kort då denna tanke grott och fått större gensvar med tiden.


Erikshjälpen second hand i vimmerby. the place to be. stället har varit stängt senaste månaden. efter en månads renovering öppnades denna oas åter för allmänheten förra lördagen, vilken jag för övrigt tillbringade i en äcklig samhällssal stressad till tusen med ångest som rann ut genom öronen. ( högskoleprov )
för första gången på.. länge.. bedrog jag mig i sällskap med astrid dit för att utforska denna ombyggnation. en omvälvande upplevelse om jag får säga mitt. till en början springer vi in ett smalt antikvitt bälte, ett smalt rött bälte, ett smalt vinrött bälte, samt ännu ett av en färg som ej fastnade i långtidsminnet. efter detta fann jag ett ljusblått pärlhalsband av något slag. senare ett par stora solglasögon med röda. nu till det stora klippet. blå skinnjacka av modellen senare åttiotal med borttagna axelvaddar, kort i midjan och ärmar, fet krage och en dragkedja som knäpps upp mot vänster axel och där någonstans trodde jag att jag var fulländad. sedan springer jag in i ett par svarta gamla bowlingskor som fullständigt lamslår mig. 218 kronor för hela kalaset. saker som folk inte vill ha skänks till erikshjälpen. där köper alla dessa saker och pengarna går till deras arbete för människor i tredje världen. så sjukt bra grej dedär med secondhand. jag kände mig snygg och bra. det var ganska skönt fuck-tiskt

love var hemma i 24 timmar. vi var och åt hos familjen bengtssons (kolla kaolin i sthlm dale karlsson och karin bengtsson oerhört duktiga keramiker ) och deras barn kalle och lisa. fett trevligt gäng. sedan hemåt och så snackade vi om livet från halv ett till klockan blev tre. vi slogs lite i köket och han armbågade mig på näsan, den ömmar. mamma kollade på, hon ville inte lyssna på pappa som snarkade så hon smög sig på oss istället, något vi inte fick reda på förrän dagen efter. han är oerhört bra. min storebror. på många sätt.. framförallt är han klok och kan se saker ur många perspektiv varav det främsta är det mänskliga. jag beundrar honom

jag vill åka tåg. långt. och inte stanna. eller jag vill åka till ett bra ställe. och ha det bra. sen åka mer tåg. lyssna på musik och tänka jättemycket. jag saknar mitt tänk. det är inte lika bra som det en gång var.

ge mig en vägg, jag ska gå in i den

vi tar det från början.

då uppstår problematiken. det finns diverse begynnelser. hur som haver

i begynnelsen. skapades en monter av någon slags billig spånskiva med en trälistram på baksidan. denna förskönades på två dagar till en groteskt välgjord monter... drr!

saken är den att jag var för snål för färg (300 spänn för 3 liter, jag säljer mig själv för mindre) och tog istället tyg vilka applicerades på montern och därefter skrev jag kasse uf på hela historien. detta tog mig två arbetsdagar och en hel del jobb och förtret. i fredags gick jag upp klockan sex och åkte till skolan för att därifrån med buss färdas vägen till kalmar. montrarna skulle med. Dessa rymdes dock ej i bussens lastutrymme. när busschaffisen filurade på hur han skulle lösa detta problem gick alla och satte sig i bussen. så tillslut så lyfte han och jag in större delen av montrarna i själva bussens passagerarutrymme. jag förstår inte varför man i dessa mindre kriser försöker hjälpas åt istället för att placera sig i sin homogena grupp i ett hörn och där berömma ens homogena klädstilar och häftigheter.
väl i kalmar, in på mässan, ställa upp montern, hälsa på alla runt omkring, sälja lite skit, vinna andrapris i bästa webbplatstävlingen ( www.kasse-uf.tk ) skaka hand med 3 m långe rickard sjö.. ström? sjöberg? och åter till montern för att se glad ut stå upp och sälja lite till. hem via buss ( dom sågade sönder allas montrar så att de fick plats i bagaget.. montrarna som många med mig lagt ner oerhört mycket arbete på.) i med mat iväg till folkhögskolan för att framföra diverse musikaliska egenheter för ett gäng från bolivia som var på besök. jag önskar att jag hade haft tiden och orken att språka med dessa mer än vad som nu var fallet.. oerhört intressanta människor. lördag - högskoleprov skit trött arg grr uppgiven sen sprang jag i en timme, duschade och åkte till astrid och snackade skit till inpå småtimmarna kom inte i säng förens fyra, gick upp på söndagen omkring halv tio för att under fyra timmar traska i skogen i solen och i vattnet använde större delen av eftermiddagen kvällen till att söka återfinna mitt svunna jag.

idag under andra lektionen fick jag yrsel och det kändes sådär som det gör när man inser att man inom en snar framtid kommer att svimma. fick vatten av mona ( världens bästa lärare ) och det blev aningen bättre.

jag är uttorkad. fysiskt och mentalt. det är jag som är döden. smal, vit, inte mycket innanför pannbenet och går omkring i svarta kläder med en lie och är allmänt cynisk.

tröttheten slår till. det faktum att jag inte sovit ordentligt under en längre tid samt att stressen har stått mig upp i näsan gör inte livet enkelt.

jag skulle ha
-skickat brev till linnéa i tid till födelsedagen
-skickat brev till emmy innan hon hann hem
-skrivit låtar tills på onsdag
-pluggat religion
-sovit
-jobbat med projektarbetet
-tagit det lugnt

men jag har inte ägnat mig åt nyss nämnda, för fem öron.

på onsdag ska jag spela på nisses det ska bli roligt hoppas att folk dyker upp ur marken med små plopp-ljudeffekter, detta skulle te sig aningen roande. jag hoppas att jag hinner klart med allting som jag har att göra. men jag måste sova och ta det lugnt. för annars dör jag. döden kan dö jagsvärpågudfan.

min lön kommer fem år för sent. i'm five years ahead of my time. (alltså bob hunds cover..)
jag insåg för en tid sen att arcade fire håller måttet. kvallitetsmusik. efter att hört introt till första låten igen kunde det utan tvekan åter konstateras att det man lyssnar på är sjukt jävla bra.

åter igen ett långt blogginlägg. Åter igen en sen natts reflektioner över livet, detta egentligen helt meningslösa husbygge som blir mer komplext för var dag som går och tillsist ruttnar och rasar samman.

om du tar en playstationdosa, plattar till den så att den får en höjd på 2.1 cm så har du formen på min micro jammers device. i övrigt är den lila. har sex röda knappar, en snurrspak, samt en högtalare. i övrigt ganska tråkig. men. på varje knapp finns ett speciellt sound som sedan övergår i ett beat som alla knappar innefattar. med snurrspaken styr du takten. det finns en oerhörd variation av möjligheter i denna lilla historia! jag är glad att jag fann den trots att den tar tid från viktiga saker när man sitter och låtsas vara hip.. hop.. den ska jag använda seriöst i en låt någon gång.

faktum kvarstår. bättre beat hittar man sällan. inhandlad för (prutade fuck-tiskt upp den) 7 kronor på loppis.

köp en du också nu!


funken styr nu mera mina steg. precis som soulen tyckes göra. trots att raketen åker till nederländerna för service så hindrar det inte mina dansanta fötter att fortsätta sin vandring i en för tillfället oerhört positiv riktning

minimalistiskt, ett fett beat i bakgrunden, en fresch basslinga, funkgitarren, den ettriga hi-haten som varvas med virveln och de smattrande trumpeterna som sätter guldkant på hela paketet. falsettsången. jag är så glad att jag har hittat hem! det som har fyllt mina öron idag är nånting som jag har letat efter väldigt länge. och jag är inte besviken. jag har i mitt huvud adderat det jag i musikväg för tillfället tycker om sedan tagit bort vad jag.. tycker om mindre..och, fram tills nu, ovetandes kommit fram till sjuttio och åttiotalets glansdagar. funken styr mina steg.

det är en underlig känsla att plötsligt lyssna till det som jag ovetandes har förberett i mitt huvud på under den senaste tiden. fast väldigt skönt, och glatt., och gladigt helt enkelt.

samt att sommarslängdängan återfanns. de latting kinns - fint väder
jaa.. jag säger då det.

samtidigt har jens lekman återinträtt i atmosfären.. från att i periferin mest seglat omkring som en till synes genomlyssnad erfarenhet har han nu återigen erövrat mig. vid sidan av min tidigare nämnda uppenbarelse.

jag önskar bara att jag kunde hitta congasversionen av apache. hiphopens skapare. vilken dröm. denna skulle bli körsbäret på wilhelm tells huvud. eller hur var det?

än en gång har jag för egen del, och maskin, uppehållit mig vid denna till synes oskyldiga apparatur. än en gång har jag ovetandes slukats i dess gigantiska gap och klockan är sedan länge läggdags.

nog sagt om ingenting

ta hand om dig. och de du bryr dig om. adjö.

jag menar det ring mig. jag är snål och kommer inte att ringa

jag börjar med igår. för att kunna göra jämförelsen med dagen idag.

igår, var en av de sämsta dagarna på länge. riktigt jävla länge. den började i största anspråkslöshet för att sedan övergå i ett helvete. jag var till en början försenad som brukligt är i min värld. till första lektionen.
emmy skulle åka hem till norge. jag åkte inte till linköping. bak i mitt innersta låg allt för många saker och gnagde.

på fysiklektionen tilldelades vi gruppuppgifter som vi skulle lösa två och två. jag och carro löste dessa och såg inga problem i våra svar. vi skulle redovisa på tavlan och hade gjort.. allt fel.. lärare som petade och pekade och allt kändes skit och jag insåg, hur dålig jag är på fysik, hopplösheten i att ens försöka skaffa mig ett godkänt betyg i denna 150 poäng tunga kurs. tårarna var nära och jag gick från lektionen tidigare för jag klarade inte av det. skolans toaletter är fan det hemskaste jag vet. där brast det första gången för dagen.. sen skynda till det gula huset för att se på när emmy stressad som en iller åt mat och mackor och packade och pratade med mig, där brast det andra gången. sen hem.. och så brast det igen i köket när mamma sa nånting och sen låg jag i sängen alldeles för länge och mådde skitskitskitskitskit

svart och svår jag vet
(med vita skor, gula byxor, grönt skärp, vitt linne och vit kofta, då kan man ju inte bli såndärhäruschnej)

ringde och pratade med frida. brabra. eller det kanske var måndagen. det var bra iallafall.. astrid ringde det var också bra. jag ringde linnéa.. det var bra.. väldigt bra fuck-tiskt. det hjälpte. och ja vände på allting igen och got to the core. jag måste känna att jag duger. jag har sånt behov av bekräftelse har jag märkt. dålig sak. jag är bra.. det vet jag. men jag vill att andra ska veta det och när ja då fiskar hela tiden så bryter jag.. kanske på nåt sätt ner mig själv.

jag har ganska kass självkänsla.. men jag ska bli bättre.. och inte spela gitarr för folk.


jämför vi gårdagen med idag ser vi att denhär dagen har varit en fröjd att genomleva.

mamma och lillebror bakade väldigt gott bröd och har man tomater på en och paprika på en annan och te och mitt i natten ( alltså nu nyss ) så ter sig dessa ännu bättre.

och ha inte bh med bygel, allt handlar om komfort!

ÅH! jag höll på att glömma. vi skulle välja en sekelskiftesdiktare och analysera sönder till höger, samt vänster.
jag letade länge i den stora boken utan att hitta nånting och valde till sist (dagens ungdom pratar slarvigt å dom läser inte) heidenstam. och sedan helt utan anledning fick jag upp ett uppslag med. just det:
edith södergran.
då blev jag aningen euforiskt. fast jag kunde inte välja en dikt att analysa. jag är glad att jag hittade henne. få fördjupa mig i någon som jag är intresserad av sedan tidigare samt att hennes diktande berör. en konsekvent jury har kommit fram till att dikter som ej berör är som.. jättedåiliga bara. usch.

edith södergran. mm. det känns bra. svenskan har jag för övrigt rott i land för länge sen.

dags att bege sig. adieu - vive la fête

hur kan jag vara så naiv? tro att någon vandrande varelse på denna vår snart ödelagda planet skulle vilja läsa föregående inlägg, eller att ens blicka i dess riktning? nej, lättsmält och simpelt, så ska det vara.

jag måste bara, ur DN, citera några ytterst välformulerade rader som i vanliga fall förgyller hemmets kylskåpsdörr;

"Ty så innerligt älskade människorna sina saker, pryttlar och förbränningsmotorer att deras kärlek smälte inlandsisar, höjde hav, dränkte land och förvandlade vingårdar till brinnande kullar. och inget pris kunde bli för högt - så länge hjulen rullade, flygmaskiner streckade himlen och tingen blev gjorda. "

sug på den! din gamla stofil!

hur som haver.. barnen kär

säkerligen är jag långt efter många med denna upptäckt som min mor för övrigt gjorde men jag är otroligt glad av att få möjligheten att dela med mig av denna upplevelse!

www.molgan.tv

så sjukt bra sida! fler independentmusikvideor (långtord.där<--) på samma ställe hittar du inte! inte i den koncentration (n=CxV, alltså substansmängden är lika med koncentrationen multiplicerat med volymen!).
bra musik, trevliga musikvideor, mysiga upptäckter, skönt upplägg..

vad mer kan man begära.. för er som inte vet det pröva även pandora.com om ni har lusten. müsli

åh jag pratade med linnéa idag, det kändes så bra det var länge sen, skit också att vi inte ses på lovet. oj, tough alliance - holiday spelas nu, vilket sammanträffande, jag är i fas med musiken

kort och koncist! emmy är snart hemma, jävlaskit vi hinner ju aldrig ses? Detta ska jag säga henne

och jag blev glad när nathalie sa att hon lyssnar lite på elope ibland. och när frida sa att hon lyssnar på mig på windows mediaplayer. och när axel sa att kompet i elope va fräscht. och när sandra sa att jag hade fin röst. men det kändes inte så mycket när emmy sa att min nya låt va bra. hon är för stressad för att det ska bli något av det vi gör och säger.. nästan iallafall.. det är jobbigt när man ligger på 96.4 fm och hon på 97.3. hon är i alla fall allt för bra.

min lillebror bor vägg i dito med mig vilket leder till komplikationer när jag vill spela jättehög musik och samtidigt sy en massa tygkassar (www.kasse-uf.se) då han planerar intagandet av sin välbehövliga skönhetssömn. för övrigt är han snyggare, större och starkare än mig... jaja.. man kan inte ha allt..


för övrigt har veckan vare bra. trillade ner i en brunn och kom inte opp på ett par dar.. chicketicaowaow!

jag är försenad, till bluesen alltså. den har redan gått..

känslan av att ha missat bluesen. gått miste om sorgsenheten, vardagstristessen, misslyckandet, tid som har passerat och som man har fyllt till brädden med, just inget särskilt. kan det finnas något mer.. jaa, vad ska man kalla det för..

beyond the blues så att säga..

den tillvaro som jag för tillfället återfinner, och finner, mig i är som, en gammal, snuskig, fnasig, adjektiv, adjektiv vedklabbe som ingen egentligen vill ta i, ens med tång. jag gör ingenting. uttrycket att " inte göra nånting " har två betydelser.

1. "Idag har jag inte gjort nånting!" Exempel ett är då personen i fråga själv har valt att ta avstånd från de vanliga arbetsbördor som denna annars får dras med och njuta av exempelvis en bra bok, en fin eftermiddag, mysa i soffan.

även känt som den sorten som är självvald.

2. "idag har jag inte gjort nånting!" Exempel två är då personen i fråga har haft avsikter med dagen, mål att uppnå eller dylikt men totalt missat dessa och istället ägnat sig åt, gud vet vad. tillbringa tid framför datorn utan att med framgång lyckas uppnå minsta lilla tanke med goda och nyttiga avsikter. eller att som sagt ha spillt tid på de mest onödiga saker istället för att läsa en bra bok, ta det lugnt, filosofera över livet, framtiden och dåtiden.

idag har jag till större delen ägnat mig åt exempel #2

jag var på el bibloteca idag, con emmy, och insåg åter igen vilken dålig människa jag är som läser på sin höjd en bok i månaden. förutom de kapitel ang, induktion, fusion, magnetic fields, derivator och dylikt som figurerar inom de väggar vissa kallar skola.

dylikt, likt dy; brunt, äckligt, kletigt, ej tilltalande,

som en hudirritation klockan tre på natten. du vet att du måste göra nånting åt det på riktigt och inte bara klia lite, då är det bättre att låta det vara helt och hållet. men du tänker att " imorgon, då ska jag minsann fixa häftig kräm och ta tag i dehär ". faktum kvarstår; att välja bort en kurs är bättre än att förgås under tiden den tar över ditt medvetande och säljer det till högstbjudande på ebay, tio dollar, tjugo dollar, trettio dollar, såld, till den högsta.. slutaren..?

tv on the radio - robots ( handlar om robotar som knullar och bilder på operah winfr..e.. yi? som.. ja vi.. glömmer det )

väldigt bra skiva. new health rock väldigt bra ep. som jag längtade till släppet av deras första skiva åh det var tider det.

nu är jag grå och tråkig och har en ipod som inte fungerar

jag är mentalt handikappad

inte på grund av nyss nämnda, men det spelar säkerligen en biroll. kanske.. någon slags antagonist, vad vet jag

åter till studion:

jag har svårt med kolon vs semikolon.

att dö, att få sova, och att i sömnen kanske drömma, drömma..

"Shakespeare!"

kan hända är det teatern jag saknar? med lite eftertanke har min teaterkarriär så att säga, lagts på hatthyllan

första var det skor, sen byxor, nu skärp, vad kommer här näst. snart är jag en slav under de mode som komma skall. olle fixar gula byxor, det börjar säljas gula byxor. olle fixar fräscha dansskor, det börjar säljas myycket snarlika skor kompis. kan man se ett samband, jag är. modet..

odet, inte det, som man ska vara.. jag är fel.. en felande länk.. länk till något slags mer eller mindre fatalt sammanbrott. umgås med mig och du går under jagsvärpågudfan. jag.. jagjagjagjag..

(dudududu... du.. är viktig.. tänk på det, för bövelen!)

jag tappar så att säga fotfästet då och då. blir aningen rund undertill så att säga. i get nervous when she comes around, så att säga. och tro inte att hon är en specifik person, hon är mer ett slags spöke i min hjärna som till och från ställer till förtret för mig och min självbild, mina mål, min världsbild,

migmigmigmig.. digdigdig.. dig..

fast vem skulle min.. vem skulle denhär bloggen handla om.. tjaaa.. jag kanske ska börja skriva blogg åt någon annan? kan det vara nånting? bli åh! det ska jag göra dom säger att man ska tänka på va man tycker e kul o sen jobba som fan me re! : D

kräks.

pådig, poder.. kunna på spanska.. vad kan jag? klinka på en gitarr och trötta ut min hals genom att med allt för ansträngda spännband försöka frambringa toner som jag aldrig kommer i närheten av.. samt skriva såhär osammanhängande texter så att polarna ska tro de e freestyle ( riksdagspolitiker som säger sigh heil! sen mins jag inte mer. )

tiden det tar för mig att se att här finns inget för mig

ja vill inte gå gången. och ja tänker inte prata som ni gör.

mina återupplivningsförsök av soulseek fungerar inte. alls. kanske ska ringa windows kundservice och betala 750 kronor för den hjälp jag eventuellt kommer att kunna tillgodogöra mig.

inte? aha.. nehe..

                                                                 homesick, cos i no longer know, where home is.

hunger. och jag är flicka, jag tror jag är kaer.

klockan är sent, jag upptäckte att mina låtar blir väldigt bra på svenska också. rocky svennis..

för att man inte ska drabbas av ex.2 ska man vara medveten om de konsekvenser som ens beteende innebär. det handlar om att se längre än dit näsan når. jag får alltid ont i ögonen när jag ska titta på min näsa och försöker därför sällan med detta. men ibland så tar tristess över och jag försätts i ett tillstånd av apati. lönlöst. utan lön alltså. lönlöshet?

nu är det för sent. för sent för att komma fram till någorlunda vettiga förklaringar till det beteende som man under dagens lopp givit omfattande kritik. sitt eget beteende.

jag ska alltid göra för mycket eller för litet. jag ska alltid veta för mycket eller för litet. jag vet varken ut.. eller in..

det är ut. man må vara in...

efter de första två sekunderna fastnar man direkt. rakt ner i träsket. kings of convenience-träsket. en känsla som bara deras musik frambringar. en stämning en.. kanske känslan av att komma för sent till bluesen. närliggande, snarlikt

sov gott.. och ta hand om dig.. för bövelen.

se little miss sunshine, om ni inte har gjort det. jag är förlorad.

att ingen drar fördel av den känsla som för tillfället präglar större delen av mitt medvetande

jag är mållös. jag vet varken ut eller in. som man säger. fast jag innebörden är aningen luddig

jag skulle med nöje stå och se ut i regnet på gatan under en längre tid. stå. i dålig hållning. allmänt ofräsch. varför?
jaa.. om jag det visste. be mig om något. jag.. visst.. whatever.. jag orkar inte bry mig

fan va ledsen jag var idag. engelska b. olle är väldigt aktiv på lektioner och har satt mvg på större delen av kursen.
olle skriver en bokrecension och av lathet tar han en handfull textfragment från internet

ungefär som att sikta på sitt knä med ett hagelgevär.

olle formulerar delvis om dessa. olles engelsklärare uppmärksammar detta, kallar hela bokrecensionen för plagiat, talar om för mig vilken dålig människa jag är samt att jag är en skam för klassen och att jag inte ska sitta och ljuga henne rakt upp i ansiktet. en handfull textfragment genomborrade under en kort period olles knä med den approximativa hastigheten av nyligen avfyrade hagel. det kan ha varit det mest korkade jag gjort under min engelskspråkiga tid. jag förstår inte varför jag tillät mig göra det. jag förstår än mindre varför min engelsklärare, även mentor, inte låter mig skriva en ny och bevisa att jag håller den klass som jag tidigare har visat. istället säger hon till mig att mitt mvg i engelska b kan jag, så att säga, se mig i stjärnorna efter. att chansen för en rik att komma in i himlen är likställd med chansen för en kamel att ta sig genom ett nålsöga.

felöversättningar leder till missförstånd. jag siktar mot stjärnorna och mitt mvg ligger vid trädtopparna.
toaletter är bra. där finns pappersnäshandduukar för tårar att torkas. toaletter  är dessutom oftast inredda med väggmaterial som inte tar skada om man av en händelse skulle avfyra en fot mot dessa, i aggression eller ren desperation.. inte heller skåpen i skolan tar någon större skada av en fist of fury när denna med en konstant acceleration på, i runda slängar, 2m/s^2  träffar skåpsdörren.

i övrigt har dagen varit bra. jag erbjöds en spelning. 100 kronor plus mat. spela för ett gäng från bolivia. plus svennson. i övrigt är jag för tillfället som sagt mållös. att känna glädje är för mig lika relevant som en textredigerare i word är för en gelatinklädd tårta med kiwi i. ( kiwin måste i någon mån vara konserverad då proteaser i annat fall skulle bryta proteinbindningarna i gelatinet och vi skulle inte få någon tårta kvar )

att se framåt i tiden känns som att språka om en svunnen tid. irrelevant
att däremot överväga huruvida jag ska gå till skolan imorgon, eller ej förefaller för mig vara en svår uppgift. motivationen är, som förståligt är, inte den största.

att åka runt i sommaren, att ta hand om sin kropp och knopp, att åka utomlands, att hitta ett jobb, att tjäna pengar, att göra av med pengar, att umgås med de man tycker om, att tycka om någon på riktigt så som man sällan gör, att börja plugga, att unna sä o götta sä(!) känns nu som en dröm om lyckan. en framtid endast belägen bakom knuten. men då jag inte har någon spionspegel att kika runt detta hörn med, kan jag helt enkelt inte se den. jag kan inte titta runt knuten för jag sitter fast. ena benet i det dom kallar gymnaziet och det andra.. i mig själv.

om man tycker om någon borde man säga det. gör goda gärningar för helvete så att folk blir lite gladare, skicka kort köp en ful affisch med michael jacksson på och ge den till din klasskompis. ring och säg " hej du är bra" eller skicka inbjudningar till grillfest på danska till dina nära och kära och alla andra för den delen. gör något. jag gör.
gör du också. så kanske vi kan bli lite gladare och blicka. inte framåt. för framtiden vet vi inget om. men se idag och se vad vi kan göra av idag. och imorgon. lite framförhållning är alltid bra

nu har jag, trots tanken om att formulera mig kort och koncist, skrivit ett alldeles för långt blogginlägg. jag tänker nu bege mig mot min säng för att inta 7 timmars sömn, efter det, morgontrött och bitsk, tvingas bege mig till the s-word och där genomlida ännu en dag. det ska bli en riktigt bra jävla dag som ja ska utnyttja. till fyllo!

tyck om mig, visa det. alla måste bli behövda och personligen har jag ett ovanligt stort behov av bekräftelse.

visste du att demokratin aldrig kommer att hålla i längden, för att alla kan ju faktiskt inte vara lika mycket värda. först när jesus kommer med frälsningen blir allt bra.

jag tycker synd om er som såg dokumentären. jag tycker synd om er som inte såg den.

jag har inte blivit så skrämd, upprörd och illamående på väldigt länge.

det var en dokumentär om kristna i U.S.and.A. som indoktrinerar små barn från tidig ålder med skeva värderingar och som utan diskussion proklamerar den enda sanningen.

kristna fundamentalistiska krafter har idag en makt som jag tidigare inte haft någon större vetskap om. att den kristna högern styr landet är en sak, men att den har så otroligt stort inflytande och är så djupt fundamentalistisk hade jag svårt att tänka mig.

man sätter barn som målgruppen och de indoktrineras från tidig ålder med labila värderingar, simpla sanningar om verkligheten och leder dem in i en livslögn. barn som nästan går åt för att de ibland har svårt att "känna gud". barn får höra att de är dåliga som pratar ett "orent" språk i skolan och inte är guds verktyg i vardagen. barn som krälar om förlåtelse för "synder som de har begått" enligt de som står framför dem och predikar, snarare skriker åt dem att de är dåliga och att guds kärlek bara kommer till dem genom den rätta vägen. det är övergrepp. i sverige skulle dessa människor ställas inför rätta, i sverige är dessa företeelser förbjudna! det är helt galet!

det gör ont i mig att se dem.. fyfan.

man visar foster för barnen och hävdar att 50 miljoner av deras medmänniskor inte kan vara med dem idag på grund av aborter, hur fel det är med aborter och att de, i guds namn, genom sina liv ska vara ständiga abortmotståndare.

men självklart har dessa barn en fri vilja! självklart så ska de själva finna den rätta vägen och guds kärlek. för gud älskar ju oss.. alla. utom de som ska till helvetet.

se på islam! i islam tränas barnen från tidig ålder och de är villiga att dö för sin tro! det borde alla kristna också vara! alla barn måste få lära sig att de är villiga att dö för jesus och gud och alla hans 40 rövare.

vi lever i en sjuk värld men detta är vrickat. fundamentalistiska krafter styr som ett så stort och inflytelserikt land och baserar politiken på djupa förankringar... i bibeln. enkla textrader får enorma konsekvenser. var detta vad lukas matteus markus och johannes ville? var det ett land som i guds namn ska förkasta all respekt för andra människor och enkelspårigt och tjurskalligt förespråka våld, förtryck och krig? det är där vi är idag.

de hävdade att sverige är ett av världens minst religiösa länder, tack gode gud för den saken.

att barn tar efter sina föräldrar är självklart ofrånkomligt. men att skicka dem på jesus camp och banka in sanningen om jesus i skallen på dem är vidrigt. jag vet inte vart jag ska ta vägen och jag är egentligen allt för upprörd för att skriva det här inlägget. säkerligen drar jag en mängd förhastade och förenklade slutsatser baserade på entydig och inbilsk fakta. men detta är ingen vetenskaplig rapport. utan en blogg med tre läsare.

jag var tvungen att lätta på trycket. det var nog guds vilja..

solglasögon, 8 vykort, ett styck michael jackson poster, 13 kronor.
gårdagens fångst. 50%
dålig tysk soul, svarta skitsnygga seglarskor, röd bok, 32 kronor.

större delen av mina fynd förblir nog inte mina, då jag inhandlade åtta vykort och en poster i andra syften.

for the record
jag hade spelning i onsdags. i tisdags skrev jag en ny låt till ett komp som sedan en längre tid gnagt i de perifera delarna av hjärnan. på svenskalektionen onsdag morgon skrev jag en låt till. till ett komp som nästan var klart
dessa spelades båda senare på kvällen inför omkring 100 pers. det gick jättebra. jag har ändrat texten. tråkigt att bloggar inte är utformade med direktkontakt i form av bild och ljud med deras ägare. äger man en blogg? dess.. författare? författaren. i alla fall i samanhanget som jag nu har satt mig i

sjukt bra. jag är stolt. linnéa, calle, astrid och erik har sagt att de är bra. därigenom är jag legitimerat duktig och slipper leva i samvetskval. vilket annars hade skapat en hålighet i mitt inre som spridit sig ut i mina limbs

det var en tjej och pratade med oss i skolan idag. hon hade läst teknisk biologi. en civilare.

det lät väldigt roligt och intressant. jag berättade allt för mamma varpå hon gjorde mig uppmärksam på mina betyg. och att man bör ha bra betyg för att ta sig dit man vill
ja men gud va skönt då vet jag det och kan utan större ansträngning kirra mvg i minst en miljon kurser som redan är betygsatta. och de som ej är betygsatta har jag självklart möjlighet att påverka. men hur stor
fysiken kan bli .3 points. .6 eller .9 det är sjukt hur stor skillnad den kursen gör

150 points. joints.. suger in de söta o blir snurrig i bollen puffpuffpuff sen är jag uppe bland molnen.

brun papperspåse med klister i, i min lilla hjärna är det hysteri, kladdig om munnen men det gör ingenting, viftar med armarna och springer omkjing.

jag har en tråkig myspace också. ollelundin heter jag där. har lite tråkiga bilder. lite inspelningar med krass kvalle. varken vidare bra eller rolig.

ja men gud vilken tur! jag är inte tillbaka i gamla negativa dagboksmönster utan ser positiva saker i min tillvaro vad skönt! klockan är halv två och jag är på tok för trött för att aktiviteter liknande denna ska vara nyttiga.

jag har kanske gått ner till 75% om jag inte aktar mig sjunker jag till 50. jag vill inte sitta kvar i skolan. jag är klar med min skolgång. det har jag varit en längre tid. i huvudet iallafall. synd att min hjärna sällan stämmer överens med verkligheten och den uppfattning kreti och pleti bär på. det låter som att dom bär på en sjukdom haha. så sant så sant så dant, det kan bli.

engelskan gick bra. jag skrev väldigt lite brev idag. tre vykort.

jag tänker på er, alla. hoppas att vi ses snart. jag behöver all hjälp jag kan få.

(alltså dom nya låtarna är vääldigt bra.. jag önskar att alla kunde höra dom. utan att bli för dryg. jag hittade mitt höga register igen. min röst är bäst om natten. god natt)

 i got it! je l'ai! yo la tengo!

idag satt jag på fysiken och blickade längtansfullt ut genom salens västra fönster och tänkte " tänk, i vår, när jag sitter här och kan tänka tillbaka på nu och känna att det är skönt att allt snart är över. men det kommer jag ju inte att göra..? skitockså..." sedan fortsatte jag stirra ett tag till. och ytterligare en stund, för att sedan plocka upp raketmaskinen, lyssna på ass och försöka greppa induktionen.
 

jag tror att någonstans i fjärran finns ett litet jävlar anamma. som jag måste bygga på. som jag kan hitta något i, som för mig framåt. emotionellt. fysiskt vad vet jag.

en inspiration. jag hittar så mycket när jag inte är hemma. långväga från papper och penna. många viktiga ögonblick skjuts upp. jag tänker. sen, senare, jag kan göra det imorn. problem som skjuts på blir bara större jag vet det långt innerst inne samtidigt som jag mitt dagliga bruk av ordet "sen" uppgår till omkring.. jaa.. för mycket hur som helst. rationaliserande. jag har spelning på onsdag och vill ha lite nya låtar. ingen omöjlighet mitt på dagen, på vägen hem, hemifrån, när jag duschar, när jag diskar, men inte när jag väl sätter mig och försöker. jag borde ta ett tåg. eller en buss.. och ett block och sedan åka runt och skriva. bussar är helt otroliga. det bara sprudlar. och allt är bra. vid en första anblick. vid en andra är det fortfarande bra och man kan börja sålla ut. men inte hemma. med gitarren. och papper. tråkigt vanligt lönlöst. jag måste tänka om.

jag har engelskaredovisning imorn och jag är sjukt duktig och väl förberedd. jag var på möte tidigare idag. julia sa att jag hade snygga skor, varpå linnéa genast följde på och frågade var de jag hittat dem.

erikshjälpen, vimmerby, the place to be.

 julia tittade lite konstigt på mig och sa " jaha.. okej "

vagabond har tydligen kopierat en portugisisk sko och den säljs nu på var och varannan skoaffär över hela landet. lite lustigt. ett samanträffande? knappast. de är varandras spegelbilder. och jag går omkring med originalutgåvan. Mumsfullibibblan som han sa, tysken.

nya låtar. jag har.. tre.. fyra bra heta nya komp som jag måste hitta texter till.

nu måste jag gå och lägga mig.. raketmaskinen ska bli klar först. sen så. jobbigt med ipodar att man gör så mycket med dom utom det man ska

dom, domedagen, dagen d. dega.. soffa. soffliggare. liggsoffa.. soffliggare liggso

skitockså!

det finns inget här för mig, jag bedrar mig. helt enkelt..

med någon annan? starkt gjort.. åh dålig vana jag hamnar i gamla mönster och skriver osammanhängande texter så att polarna ska tro de e freestyle!

Skitjagärdärigen. Nu, så.

good night, and good luck  

för tillfället flyter blode.. så flyter allt på som vanligt. I morgon är jag tillbaka i skolans trånga korridorer. sittandes på fysiken kommer jag att titta ut genom de fönster som vetter mot väster och tänka " ja, snart är det vår och då kommer jag tänka tillbaka på när det var kallt och jag innerligt längtade till våren och värmen" . saken är den att dessa återblickar aldrig tar plats. I alla fall inte innanför min fläskiga fontanell

mitt företag kasse UF (www.kasse-uf.tk) mår relativt bra. dess ledning har bitvis svårigheter med motivationen då den inte tycks se de gröna ängar som vilar bakom maj månads murar. jag har redan gått jämnt ut och allt jag säljer framöver blir vinst. jag bör snarast kontakta kim för att personifiera hemsidan ytterligare. den känns aningen monoton och intetsägande för tillfället. compared to mina luftslott. beroende på hur mycket kraft jag lägger ner på mitt företagande så kan jag eventuellt finansiera de tillställningar jag så starkt dras till under sommaren. så som roslikde (klaxons, björk herregud) emmaboda.. det är dessa som jag dras starkast till. jag kan bli rik som en skurk om jag spelar mina kort smart. om jag är lat, något som jag för övrigt är ypperligt duktig på, så kan jag skita i allt o bara gå o dega hela sommaren.. sen på hösten när päronen ringer kan jag säga " tjena fassan, e på väg te Akassan. "

jag glider på myspace. istället för att vara duktig och sy kassar. otroligt vad man kan söla ner sig under lov. för er som inte har märkt det så är erland ett stort fan av jens lekman.

koolt.

i veckan ska jag motiveras av skolan och av den gigantiska utmaning som hägrar vid horisonten. nationellt prov i fysik b. samt högskoleprovet. jag var motiverad att starta sökandet efter utbildningar och människor som kan sin sak i dess ärenden, men motivationens knän fick en smäll så att hela kalaset kollapsade då jag var på en hitta-din-utbildning-och-bestäm-ditt-liv-på-en-dag-dag i hultsfred och bjöds på för mycket godis, och kallprat.

jag ska söka arbeten till hösten, utbildningar också, jag ska leta kontakter och söka volontärjobb i europa. jag ska lära känna människor som känner hur betongen sakta men säkert börjar stelna runt deras fötter och om de inte gör nånting så är de fast i den cementbunker som en gång blev deras hem. även kallade likasinnade. som ser längre än till näsan. som vet att världen inte består enbart av betyg, spinning och gå på krogen. de som läser tidningen, som väljer bildning och inte anser sig tvingade till den i skolan, de som har svårt att se gränser. gränser som andra har satt åt en. gränser som man ska töja på och bryta sig loss från.

jag klinkar på gitarren, emellanåt, försöker finna nya vägar att slå ann de strängar som så många gånger tråkat ut mig, eller gjort mig euforisk. that depends. saken är den att jag aldrig tar mig tid att pula med texter. mitt huvud är fullt av tankar idéer mys och maskulinitet, på mitt sätt. igår hörde jag att jag var bög, och snygg. konklusion: bögar är snygga.? jag tar det som en komplimang. tack.

jag ska författa fler texter, kanske bara skriva rakt upp och ner och sen sålla ut det värsta. kan vara en bra idé, jag kan, jag är duktig på det och jag har gjort det förut, och tänker göra det igen, ge mig tid och ett dragspel, en xylofon, en dunkburk. sen pratar vi. sväng och müsli

mannen som får kvällen att doppa plektrumet i tabasco, Conny Oscar Nimmersjö!

hur som haver. gud som haver. havre. hästmat.. hö-hö-hö…?

jag kommer att lyckas med mina mål. jag tänker inte se livet passera framför mina ögon under tiden jag försöker planera det. på egen hand eller i glada vänners lag. jag kommer att lyckas

sista life on mars kommande söndag. missa det inte.

adjö.