toffel

jag tänkte berätta lite om tiden som har förflutit sedan fredagens afton tog vid. klockan var innan stängning. en av de mer obehagliga händelserna inträffade när en medelålders man, allmänt skjaskigt utseende, dålig svenska och en aningen ansträngd uppsyn kommer fram till mig och undrar över storleken på en hatt.. ja jo, jag kan väl ta en sväng på lagret och se vad vi kan erbjuda, säger jag i allmänt glad och trevlig ton. kommer ut igen och han står kvar i butiken och väntar på mig med hoppfull uppsyn. " ja vi hade en lite mindre storlek pröva den ". han gillade den inte men tackade mig för att jag varit så snäll och begett mig långväga för att undersöka hur det stog till på hattfronten. " visst visst ".

du ser bra ut. du är snygg.. och väldigt trevlig. vad gör du ikväll kanske vi ska ses?

nej, jag tror inte att vi ska ses..!

han tar ett steg närmre och håller hatten i ett krampaktigt grepp, vidgade ögon och lätta skakningar genom hela kroppen.

jo men efter jobbet du är ledig efter jobbet. du är snygg. vi kan ses

nej, jag måste gå till kassan nu det är kunder som väntar.

och jag går min väg. äcklad, skärrad och skakis. till tusen. berättade det för markus som även han kände ett starkt obehag inför min lilla anekdot. heh.. jag hoppas att jag slipper uppleva nånting liknande. det har aldrig hänt mig förut. någonting liknande. bli utbjuden av en man i fyrtioårsåldern på mitt jobb uschuschsuch jag mår fortfarande jätteilla när jag tänker på det. känner mig våldtagen. mentalt. och det är inte utan att jag får lätta rysningar när liknande herrar tenderar lägga fram frågeställningar över dylika tingestar. nog sagt om den saken..

sen kom bl och denni. viktor bälter lundin från vimmerby och denni katana från hultsfred. båda medlemmar av stick ups och minus is the notion. vi gick på kb. jag blev fettisch illamående och jobbade jättebakis dagen efter. lördag var inflyttningsfest och mycket roligt hände. hedvig var bland det bättre. nyinflyttad fd. göteborgare med rötter på gotland. alla drog till Privé. gratisbiljetter. klubben med kristallkronor i taket. fett dansgolv. fyra barer. två våningar. lädersoffor och skinnfotöljer. en flygel med trasiga tangenter och sprucken lack. småkryp längs listerna och hundratals, tusentals wannabebrats, niggahs och BCs. jesus kristus jag har sällan skrattat så mycket under en kväll. hedvig och jag bedrev tjyvaktigheter och fixade på så sätt diverse alkoholhaltiga drycker. kollade på alla brats med händerna i vädret, teknologerna som bjöd brewdarna på dyra drinkar. och jaa.. sen gick vi hem. glada i hågen. hittade hedvig en cykel. fullt funktionell! det var det. under kvällen köptes sallad för sexhundra. och det blev söndag.

körde bil till växjö och bl körde resten hem var i det gula huset i en halvtimme och hälsade på astrid emmy lotta jimmy gustav sen hem till mig tog en honungsburk och mina tofflor kramade truley till tusen fick skjutts till stationen och åkte till linköping där jag träffade elin gick till hemköp köpte lite käkisch tillbaka till stationen åkte tåg till norrköping där jag hängde med storebror i 20 minuter sen på ett X 2000 till malmö som var en timme försenat när det kom fram ner i sängen och upp dagen efter för jobb klockan kvart i tio. 12-13 mil på 12 timmar.

idag på jobbet tänkte jag på första gången jag sa till astrid att jag älskade henne. jag blev helt stum i kroppen och fick hugget som stuckit i hjärtat och jag har inte kunnat släppa tanken sedan dess. hon åkte till tyskland idag. när jag tänker efter borde hon ha suttit på flygplanet precis ovanför mig när jag tänkte det. hon kommer hem om 8 dagar. då ska vi ses. min astrid.


nu ska jag sova. mitt liv är glatt och dant. jag var på klubb igår. två kompisar och en kille vid namn krister hade hand om inkonst. jag bjöd erik på bullkalas som födelsedagspresent. alla han vill får komma. jag måste hitta nya utmaningar. jag ska börja träna. så att erik(lillebror) inte knäcker mig när ja kommer hem. jag ska laga mer mat. leva på 400 spän i en och en halv vecka med två helger kvar till löning.

sen rookie. inomhus festivalen som lyser upp höstrusket och gör dig glad i knäna som du svänger likt en sinuskurva.


lagen

calvin harries bonkar.. ur högtalarna vid en dator kring carloi. jag har flyttat till en lägenhet. mästernilsgatan åtta. 200 meter till malmö central och lika långt till stortorget. jag har ett eget rum med en egen säng som jag sover jätteskönt i.

sanningen att säga är calvin harries inte helt nedladdad. så när jag sitter här och för mitt huvud, än framåt, än bakåt, i takt med musiken hoppar låten plötsligt framåt. och så får man hoppa in i en baktakt eller dyligt.


men det är bättre än fucking rix fm njr hitmix skit som spelas här när jag inte har makten över datorn.

jill heter hon. hon som jag bor med. hon har dålig musiksmak men är gangsta. snäll tjej. har lite bonniga kompisar men dom är ganska trevliga.. och över 25.


det är bra att ha vänner när det går dåligt.. jag måste lära mig att dela de lite gladare stunder, som faktist infinner sig i mitt till synes misserabla liv, med mina vänner.


nu ska jag till teresa sobbirruiea.. ? och baka SKÅÅÅÅNS! de ska bli det godaste jag ätit på vääldigt länge. jag förstår att jag gav min mamma scones te och marmalade i födelsedagspresent förra året.

mer malade.. havs sjuk.. sjösjuka.. om du blir sjösjuk käka marmelad så går de över.. det gjorde jan av arken

JANNE D'ARK GICK PÅ KNARK!

ännu en dag...



det går dåligt nu. jättedåligt. det gör mig ont att skriva i sådana termer då jag hellre skulle se saker och ting i dess ljusare dager men å andra sidan ska man inte frukta sina känslor. man ska ta vara på dem. respektera dess närvaro. men kanske inte, som jag, uppslukas av dom. jag har dålig hållning äter dåligt motionerar inte tänker dåliga saker spelar ingen som helst musik hittar ingen ny musik

min oförmåga att fokusera på bra grejjor ställer ständigt till bekymmer för min del. då jag anser mig trött, nedstämd, tråkig, inkompetent, osocial och helt enkelt alldeles för dålig för att på något sätt göra mig påmind om mina ambitioner här i livet försätter det mig i en sits som jag hoppades att jag skulle slippa. som jag känner igen så väl sen tidigare men trodde mig nu blivit av med. den har återigen fäst sina metalliska hållare runt armar  och ben på mig och jag sitter som fastklistrad. av mitt eget huvud. mina egna nerver. mitt jag. som egentligen vet mitt bästa men, av någon anledning avstår detta. för att istället sippa på den söta nektar som drömmar och minnen kan ge. minnen med oerhört starka biverkningar, uppenbarligen.

jag önskar att jag inte var en dålig människa. att jag hade nånting att ge. att det fanns något annat än jaa. uppsluppenhet i mig. jag är ledsen. jag är så ledsen över att det blev såhär. det var inte meningen. inte mot dig. inte mot mig. inte mot någon. allt hade varit bättre om jag bara hållt mig flytande. men jag undrar om jag någonsin kommer lära mig simma.

help she can't swim. ja när allt kommer omkring har hon ju halsband och feminin framtoning.


och det kommer inte ut. jag får inte ur mig det. jag kan inte skriva musik längre. för att jag skäms över mina känslor. jag skäms så innerligt. inför mig själv. och, tyvärr inför andra.