all makt åt folke

varje gång jag lyssnar på musik väntar jag ideligen på reklaminslag efter att en låt slutat. så länge man spelar musik från en dator så tänker man

" come visit the spotify blog " 

have you heard about our new sersch function

hej, förlåt att ja stör, jag ville bara

wäwe kassäwä, en fantastisk röst. 

hon heter ju som en glass. hur kan man heta som en glass och seriöst försöka marknadsföra sig som jazzsångerska?

nog om mina enkla trubbel

jag ska prata mer med linda, när man pratar med henne faller saker och ting på plats. hon frågar frågor som är enkla och som man kan svara på och förstå vad som inte stämmer

plus att hon sitter, mellan liksom.. jaa.. jasägerdådet. 

fiska fisk. plocka svamp. fan. köpa ackvarellpapper innan jag börjar med ackvarell.

känna mig fram. tänka på viktiga saker. skriva dendär listan. viktigt kort sikt. viktigt lång sikt. oviktigt kort sikt osv. 

och ja jag känner mig ensam. jag vill att nån ska sitta i mitt kök. på mitt golv. inte säga nånting fan håll käften men va smart och... jaa.. va smart. 

jag lyfter blicken och inser i samma sekund att jag har mig själv här. det är inte ensamt. jag är en fantastisk varelse. som dräller ut mitt liv på nätet. hej här har ni mina innersta tankar punkt blogg punkt se

man får skriva sina innersta tankar. eller sina yttersta

och det är inget man ska behöva försvara. för jag är mig själv. och det är jag. glad för.

och ja jag kommer att göra bra ifrån mig. jag har det i mig. jag vet att jag har det i mig. engagera mig och jag har världen i min hand. 

hela världen alltså

låt mig leka med dig. min hjärna har nånting som är få förunnat. jag är egocentralistisk. jag skojjade. 

jag tycker om mig själv. alldeles för mycket

innanför min förövrigt ny- och välfrisserade skalp finns en värld så komplex, intressant och egen att inte ens jens lekman hade kunnat skriva om den. 

gå och lägg dig

godnatt 

jag dör. nu dör jag. hela tanken med dagen idag som den var till sin natur har varit att dränera mig på all energi, all ork, all spänst, allt liv som finns. det är guds plan med dagen idag för mig. han har lyckats över förväntan. (ja, jag vet vad han förväntade sig) lära olle lite hyffs. mm visst. du har dödat mig. by friday, you have killed me. för helvette. två arbetsdagar. fulla med fucking jävla slit. idag flyttade vi om hela halva butiken. skor och hyllor till höger och vänster

häromdagen jobbade jag. sen ville jag gå hem, dra en filt över mig, kurera min arma kropp som förföljs av halsont och krasslighet. samt en lättare känsla av feber. istället träffar jag linda, mathilda och lollo. äter glas dricker kaffe har trevligt

" vi ska laga middag sen vill du hänga med? " jaa, vad svarar man på en sån sak?

jag tog på mig ansvaret att fixa ett gott vin och en ost. 

två hundpromenader och fem minuters deckning på soffan senare var jag på plats. lika så linda med en flaska vin och mathilda med en flaska vin. jaa.. det gick som det gick. sen sov jag typ inget den natten. för de gick som de gick. sen. 

jag är idag väldigt trött.. ska öppna butiken imorgon. jag plockade kantareller med linda idag. den andra linda. sen åkte vi hem och åt hos mig. åkte till hultsfred och räddade hennes katt.. åkte hem till gårdveda och åt kantarellmacka och på vägen hem lyssnade jag på eva dahlgren. vilken kvinna. min stereoridorebror har ett välbetalt jobb.. jag är honom avundssjuk.

jag ska kurera mig och imorgon tänker jag va grym på jobbet. 

jag är fantastiskt finurlig och en riktigt fin kille. en sån som trivs med sig själv och som vill alla väl. innerst inne. 

jag knäcker. er.

adjö

jag har eventuellt fått jobb på spunk. spunk-festivalen. internationell teaterfestival i vimmerby. folk från hela världen. bland annat bolivianerna. 

det är samma datum som malmöfestivalen. exaktamente. och varje dag spelar ett eller två bra band. alltså intressanta bokningar. inte typ. the sounds. eller thåström. utan ale möller band. el perro del mar. soundtrack. 

tjäna pengar och vara i vimmerby. eller att göra av med pengar och träffa vänner och lyssna på bra musik, i malmö.

jag är oförmögen att själv styra detta val. jag har redan jobb.. jag har ett jobb till. och nu har jag fått ett jobb till. 

jag kommer inte att träffa så mkt folk i sommar. 

och jag borde städa upp på mitt rum. då är det lättare att hålla rent i huvudet. jag vill träffa människor.

och jag vill ha närhet. på ett sätt. på ett sätt inte. det finns en person som jag inte kan få nog av. och henne vill jag träffa mer. daaaah. jaa.. mycket mer. mermermer. hela tiden. mer. hon är smart. och jag tror att hon lyssnar på mig. men är egentligen intresserad av trettioåriga maskulina karlar, med muskulösa muskler och mastodont.. jaa.. 

jag har inte allt. men jag är mig själv. och jag kan uppfylla tomrummet som finns inom mig. frågorna som jag bär på kan bara jag svara på. jag kan dryfta tankar med människor men det är bara i mig själv som jag kan hitta rätt. 

sen att jag tycker att det är sjukt trevligt att dryfta mina tankar med andra är en annan sak. det kan jag njuta av. och att dela med mig av mig själv, och att lyssna på andras liv. 

därför vill jag åka till malmö och träffa människor. och därför vill jag vara hemma i vimmerby med bolivianer och mig själv. 

fattar ni. sjukt?

jag och min pappa har grävt hela dagen. vi blev nästan klara med en massa grävande. sjukt mycket grävande. två meter ner i marken. med småländska stenar överallt.. stora som små. men ingen jord var det. sen kom gudmund och magnus förbi. vi snackade skit. kollade på deras höganäsbord som dom hade hittat när dom hade undersökt en nerlagd blixtlåsfabrik. sjukt spännande. sen åt vi kladdkaka och bröt oss in på astrid lindgrens värld. securitas på alv har alltid kört runt i en bil med helljus på och letat efter folk. idag såg gudmund en bil parkerad utanför med den välbekanta loggan på. vi beslöt att dra oss tillbaka. magnus började skoja om att " han är bakom oss!! " två till tre gånger. plötsligt väser gudmund " shit, där e han! " och sticker iväg in mot höger, jag tittar upp och ser den välbekanta kantiga skepnaden som förmodligen tillhörde en securitasvakt och ger mig av uppför en backe, likt många tyska barn tydligen gjort för den var skithal och jag halkade och trodde att allt var kört, men han tog mig inte. och jag kunde springa vidare. mange stog kvar och skrattade lite för gudmund måste ju ha skämtat. men insåg snart sitt fatala misstag och lade sina långa ben på ryggen. vi sprang och sprang och sprang hoppade över staketet på samma ställe där vi hade gått in, över vägen och in i bilen. sjuuuuukt utpumpade och adrenalinstinna. 

imorgon är en ny dag. jag planerar att gråta, bra dag att gråta på, och en bra dag att förgylla sin tillvaro med en god vän. och ett gott ord för sig själv.

jag knäcker. mest för att jag är jag. jag vill inte lära mig rita industridesignsnyggt. det spelar ingen roll om jag ritar skitsnyggt och grejjen e skitful och korkad. skal är inte min grej

adjö

allting skevar. jag är mitt i hjulet. det snurrar runt.

vem ska säga åt mig att stanna!? min mamma!? jag lyssnar inte ens på min mamma när hon säger saker till mig som jag vet att jag egentligen borde lyssna på för då skulle jag må mycket bättre

jag har det på känn nu. precis just nu. jag är mitt i skiten och jag vet inte för vem jag gör allting. men jag är rädd att det inte är för mig. jag vill träffa sissi. cisi. sushi igen. jag vill måla rita skriva skissa sjunga dansa älska allt jag gör 

men jag jobbar i skobutik. sover länge på mornarna. pratar med en slapp mun och är fysiskt inaktiv tolv dagar i veckan

jag vill

läsa fler böcker, jobba mindre och jobba effektivare när jag väl jobbar

fan jag måste göra en sån prioriteringslista.. jag ska sätta upp ett larm så ja kommer ihåg det imorn

viktigt och brottom. viktigt och inte brottom

oviktigt och brottom och oviktigt och inte brottom

sjukt bra kategorier. jag ska ta tag i gamla papper och få denhär båten på rätt köl igen.

linda kom förbi idag. jag blev ställd. men alltid lika glad. jätteglad. och tänker att jag vill vara mer med henne. mycket mer. kanske hela tiden. fast inte hela tiden. men när jag inte har nåt att göra vill jag ha henne här. eller mig där. typ i hennes knä. fast ändå inte. för historien visar att det inte fungerar. plus hon bor i norge. samtidigt som felicia borde va här. och så vill jag träffa sissi. sushi. 

ja måste sova nu. mitt jobb är fantastiskt viktigt. 

ja fick bandet klippt på arvika. hängde med michel. badade varje dag. fick köpa endagspass till lördagen. åkte knarkspan bil. blev nästan rånad av en tjock lodisgubbe och såg fever ray. ah o flotträvarna. frittyrrävarna. jag skär mig. på datakanten 

shit köksbord är fett keff miljö, man får ingen power här.

fan olle skaffa dig distans. skaffa dig ett utrymme där bara du existerar. du måste ju vara själv nån gång.

oftare, oftare, oftare, oftare, gråt lite och tyck om dig själv mer än aldrig förr

jag såg hitchkock film precis, trollbunden. sjuktligt bra. skönt att se riktig film på nåt sätt. innan allting blev förstört och fördärvat. 

jag är det mest fantastiska som finns i mitt liv. dansa. sjung. sträck på dig. 

adjö

mark levengoods farmor. 

hejhej.

kära läsare av denna, något annorlunda och sofistikerade blogg, jag ber er härmed sluta läsa den.

jag har bett er. ni tar själva ansvar för vad ni läser. 

jaa.. vart ska jag börja. jag är min egen. jag är jag. och jag är jävligt glad för det.

därur härstammar allt jag skriver. nästan. ibland självömkan och disrespectfulla grejer 

men jag tar ingen och ingens skit

PUSS! jag åker till arvika imorgon. idag sov jag till tio. sen gick jag upp och åt hemmagjorda jordgubbar och en honungsmelon med mezeyoghurt och en kopp te och lite kalkon och lite rökt kött och lite mackor och lite tunnbröd och lite juice. det var en fin morgon. vidare plockade jag hem saknade prylar från familjen andersson/lilliehorns boning. 

jag knäcker. oskar kom. vi åkte ner för bunkrande av mat. blev nästan påkörda av helge viktor tim och debban. vi åkte och badade på en hemlig plats precis bredvid en väg som ingen visste om och drack en öl och åt ett kex och solade och badade på klipporna. sen hem och bunkra. för vi va så slappa att vi inte hann med det. 

nu är det kväll och jag är nöjd med mig själv

under den glada helgen tillbringades tiden på en husbåt i Vänern. pettan olle klara felicia mange sara hanna och julia. vissa människor tycker man om sådär fantastiskt mycket så att man bara vill ha dom omkring sig hela tiden. allting är tillåtet och allting är okej och allting är lungt och allting är speedat och allting är riktigt riktigt riktigt fett. jag tycker om dom helt sjukt mycket. 

kanske för att jag tvingats umgås med dem under nästan ett helt år och har tvingats till att vänja mig vid deras närvaro och att den av dito anledning känns väldigt naturlig. men jag tror snarare att det beror på att jag älskar dom. jaaaa.. detgörjag.

man kan älska ungefär tjugo människor. om man är riiiiktigt kärleksfull. sa en tant på sommarpratet

jag älskar mig. det räcker jävligt bra. mest för jag knäcker. och jag tycker om andra för dom också gör det. när de väl gör det. 

iallafall. husbåt. häng. bad. sol. en ö som vi skulle undersöka. visade sig efter ett hus, en grusväg, en släpvagn och en grävmaskin visa sig tillhöra fastlandet. besvikna gick vi tillbaka genom skogen. solen lyser. jag har inte tvättat mig på kanske.. fyra dagar. men jag har badat typ tre gånger varje dag. mmmmm

jajajajaaajaaaaa. ja ja jaaaa jaaaaaaaa casiokids och ska träffa vikboy och little big ted och mannen myten moa. 

och sannaekepek!!

mums. tre packe camel sjuttiofemspän. 

jag har skrubbsår på knät. ont i handen. och jag tycker om felicia ganska mycket. mest för hon har ett jävlar anamma som är sällsynt. och för att hon är sjukt skön. och avslappnad. när man pratar med henne enskildt. men kanske mindre när det är andra människor omkring. och att det alltid råkar vara nån slags tryckt, lite pinsam stämning efter någon några dagar sådär. och kvällar. 

jo, dehär med finanskrisen. 

jag är en fantastisk människa. och jag älskar att jag säger det. för ingen annan gör det. till sig själv. vilket gör mig speciell. o mina ögon. vilket är det enda som räknas. egentligen. om man skalar bort allt annat. jag är mig själv nog. jag hoppas att andra får nog av mig också! för ja e så mycke. hela tiden, o spexar och har mig och alltid är på freakysidan

jagskojjade. jag knäcker. dig

ADJÖ

jag är trött på att vara pollenallergiker.

jag är trött på att jag slår fingrar och händer blodiga på väggar och sten mina snygga arbetshandskar till trots

jag är trött på att all ny musik som görs är lite sämre.

jag är trött på att infantiliseringen av tv, radio och övriga medier pågår utan protest. kontenta: folk är och förblir korkade.

jag är trött på att glömma bort hur fantastiskt värdefull jag är, jag knäcker

jag är trött på att vara i vimmerby

jag är trött på att astrid hanterar situationen på ett rätt konstigt sätt.

jag är trött på att jag tvekar i mitt kontaktande av andra människor

jag är trött på att folk med fantastiska egenskaper inte släpper fram dem.

jag är trött på att nazister sprider rädsla

jag är trött på att jag inte är ensam

jag är trött på att folk inte vill bada

jag är trött på att alla ofta är tråkiga

jag är trött på att det finns så ofantligt många korkade sätt fördriva sin tid på

jag är helt sjukt glad att jag är jag, att jag har ett skarpt intellekt, att jag ibland lägger mig på golvet och lyssnar på hög musik, att jag ser positivt på andra människor, att jag ser sammanhang, att jag reflekterar över min situation och att jag bryr mig om andra människor. 

jag vill stanna uppe med dig i helgen.

om du ser ett ljus blixtra,  kan det betyda att jag är på väg hem, om jag ser en man vinka, betyder det att jag inte är ensam?

om jag ser ett ljus blixtra.

adjö.

fyll mig. substans. nånting mer än det tomma, jävligt snygga skal som i spegeln säger till mig att jag är dess inre.

på insidan av mig äts det. 

och slit mig från helvetesmaskinen. min födelsedag har inte firats ordentligt på hundra år

jag vet att jag knäcker. jag knäcker fan alla. dig din mamma och killarna som raggar på dig

jag knäcker er. alla. men det hjälper mig liksom inte. det är inte en utmaning för mig

jag har ett fantastiskt intellekt. jag är intelligent. jag är snygg. folk vill ha mig.

jag är pretentiös; en fantastisk egenskap, få förunnad.

alla dessa ytliga och simpla detaljer är ingenting.

det som betyder något är vad jag vill. hur jag vill ha det. och vad jag tycker är intressant.

allt annat är skit. oavsett om jag är dansk ful svensk kaxig död senap eller från tzatsikistan. 

det enda som spelar roll är min vilja, och att jag fokuserar fullt ut på den. 

ni äro mig skyldig att bereden väg för mitt sex.

jag hade kanske tusen fantastiska infallsvinklar och det var förmodligen det bästa jag skrivit på länge

jag hatar denhär hemsidan

den loggar utmig utan att säga till

jag hatar den här hemsidan

inte ens ett felmeddelande. efter att under tre timmar konstruerat inlägget så klickar man på publicera 

och vips så är man på hemsidans startsida JÄVLA FITTTJÄNST

DET VAR DET BÄSTA JAG SKRIVIT PÅ ÅR DET ÄR VIKTIGT FÖR MIG ATT HA DET KVAR

ett meddelande? "du är nu utloggad"

min ilska vet just nu inga gränser..

inlägget handlade om tvåsamheten som norm. att allting alltid handlar om att man ska vara tillsammans med någon.

att världen är uppbyggd på att två hetrosexuella personer ska dela sina liv. 

det suger. alla mina fantastiska tankar om detta är nu borta och jag är inte i stånd att återskapa inlägget. 

jag hatar att bli bestulen.

kukblogg (obs första maskulina könsordet )

det handlade också om stina nordenstam och hennes uppväxt

det handlade lite om trädälskaren

roten i dig är roten i andra. som göran nånting sa.

det handlade om jättemånga asbra saker

kukblogg

din död är dödens lammunge.

du är nu ett minne blott. i och med ditt tafatta avslut, ett minne som kommer att försvinna och förångas till stoff.

att likgiltigt stå framför mig och tro att du är egen att du är någon. kompis du förtjänar inget minne. du förtjänar ingenting för du har inte gjort någonting för mig. någonsin. jag är en kärleksfull som delar ut mig själv. inte till högstbjudande. till alla. ditt fulspel som du spelar. komigen när ska du växa upp? varför kan du inte hantera dina sociala tillkortakommanden på ett mer moget sätt? detta är inte första gången. under den tid som vi trots allt tillbringade tillsammans, rumsligt, så bestämmer du dig väldigt lätt för hur människor är. jag generaliserar i min nidbild av dig men det är trots allt den som du själv har valt att lämna i min hjärna. ditt val. 

jag har tänkt att den kanske har förändrats. att du kanske har kommit till dina kroppsvätskors normalnivåer men tydligen består din till stor del obefogade ilska och förhindrar dig från att behålla en så fantastiskt grym människa som mig, som jag trots allt tvingas intala mig själv att jag är. vem ska annars göra det? familj, vänner, du? haha. din uppmuntran har sällan varit något eftersträvansvärt. uppenbarligen. jag tappade bort mig själv i strävan efter den så jag borde veta om nån.

det är tråkigt att du har valt att det ska sluta såhär. jag trodde inte att man var så kall. att man var så kort. men uppenbarligen spelar du ett helt annat spel. ett som jag inte är van vid. likgiltig trevlighet. till synes oskyldiga uttalanden men jag förstår precis vad du menar. detta är slutet. detta är det sista som någonsin kommer att ta plats i min hjärna

detta är det sista utbrottet. du bevittnar uppbrottet. du ser framför dig stolthet, det filter av ignorans som allt från och med nu kommer att passera på väg in och ut ur min hjärna. få har med egna ögon bevittnat det. men läser du detta så har du åstadkommit något som bara en handfull har klarat av. anledningen.

detta är och förblir din död, en död utan avsaknad

adjö

återblick

jag har under en stor del av mitt liv föraktat min uppväxtstad i vissa hänseenden. några av dessa är hur folk berusar sig och vilka motiv de har till detta, hur folk umgås och hur de sociala nätverken uppstår, fungerar och bibehålls.

detta har jag varit medveten om i viss utsträckning. jag har för enkelhetens skull generaliserat kring detta och gjort det lätt för mig att distansera mig, skala av för att se vad jag består av. 

ikväll var det källängsfestival. källängsparken är en park i centrala vimmerby där det årligen arrangeras avslutningsfest för främst högstadierna. så även i år. utbudet var dock mer lockande i år då de dragit dit ett gäng band. vissa av medlemmarna är mina vänner. jag, jesper och simone bestämmer oss för att ta oss ner och kika en sväng. 

precis som väntat möts vi av små, små barn som springer runt med cider i händerna och pojkar runt fötterna. 

det är en svår bild att måla upp. den är svår. alla ska eller har genomgått det stadiet. ränna runt på gator om nätter och skratta, prata och göra knasiga saker. för vissa går det bra, för andra över styr. ok. jag har fortfarande svårt att ta att när vi går ner i parken så går det förbi ett gäng balla killar som alla är med i tävlingen* och tittar på oss som om vi inte var särskilt välkomna. i deras sällskap finns även flickor som att döma av deras agerande inte vet ett skit om sitt eget värde. 

*tävlingen: det finns en tävling som har pågått under en ganska lång tid. tävlingen går ut på att man ska täcka sina byxor med så konstiga detaljer som möjligt. vissa har ett tjockt färgstreck över hela baksidan av sina brallor och andra väljer en kanske mer klassik broddyr av olika slag. det finns drakar, flames, grenverk och en uppsjö andra motiv. tävlingen är avgörande för vilken status man har i vissa umgängeskretsar. 

efter att minusisthenotion har spelat ( bra spelning. fet skit ) börjar simone frysa och förslaget att vi ska röra oss mot harrys gör en bra valkampanj och går vinnande ur striden. jag tänkte mig att vi skulle ta en vända runt stadens gator och titta på det allmänna drägg som alltid förekommer på dessa under festliga nätter. det visar sig att vi skulle gå in på harrys. detta uppdagas för mig när vi står utanför och simone säger att " men ska vi inte gå in då, jag fryser ju! ". plötsligt känner jag en obehagligt stark motvilja. jag vill absolut inte gå in där. jag vill absolut inte gå in där. det är en fysisk känsla. som en blockering. jag försöker se det som en rolig grej men det är inte roligt. det är i högsta grad obehagligt. vi går in, jag känner blickarna och vi tar ett bord. det slår mig att ledmotivet till vår entre är " oa hela natten". låt nummer två som spelas är dendär margareta låten som alla klämmer i på, som galningar. näst på tur står karaokeversionen av den tjugofemte smäller det. vi känner oss färdigvärmda och lämnar lokalen. 

JAG HAR FÅTT NOG!jag har fått nog. jag har fått en sån djävulsk överdos av denhär stadens sevärdheter, möjligheter och hur sjukt ointressant och alla idioter som befolkar den, inte sagt att alla är idioter men alla är ta mig fan idioter. 

att det sitter så fysiskt rotat i mig gör det än mer intressant. att jag KÄNNER DET FYSISKT I MIN KROPP!! KROPPEN !

den kropp som är min. den som jag styr över och den som är hela mitt allt. säger ifrån.

folk är dumma i huvudet och om ni inte tror mig, åk hit. upplev en skolavslutning och en utekväll på harrys

ska vi se om du står ut. man kan skratta åt det. och man kan förlöjliga det och man kan ironisera över det.

men att se det i verkligheten och uppfatta alla indikationer på att detta är det fullt normala är en sjuk upplevelse

det är en sjuk upplevelse. jag hoppas att du slipper se det med dina egna ögon

jag hoppas att jag aldrig kommer att se det med mina egna ögon igen. jag tänker stänga in mig. bakom låsta bommar och inte gå ut förrän jag flyttar till steneby, för att plugga kläder. bögigt, ellerhur. han har en gul parkas på sig! bögigt. ellerhur

man kan ju inte va bög. då dör man. det är som en sjukdom

jag kan inte skriva mer om den här saken längre jag har fått nog jag har fått nog och jag klarar inte av mer skit

det är helt otroligt vilket koncentrat av intolerans det kan finnas på ett och samma ställe.

döden dö

adjö

boysen var på besök, bad boys. 

damn it feels good to be a ganstah 

bland ödlor och hemuler anländer således carl-oskar, martin och inti till min enkla boning i vimmerby

de bjöd på turley, jag bjöd på mitt hem. boysen började i sthlm och ska under den kommande tiden resa runt i sverige i en liten bil. med betoning på lite utrymme alltså

vad hade vimmerby att erbjuda då?

tydligen en hel del, vimmerby är exotiskt. ser ut som bromma, lite bredare uppfarter men huspriserna har halverats. tre gånger. kanske fyra. det är intressant att se vimmerby ur andras perspektiv. jag som guide gav en ganska taskig bild av staden som sådan. de såg de fina sidorna. jag såg alla baksidor. igårkväll körde en bil in på min uppfart. vi delade vin, upplevelser och olika typer av medier med varandra. somnade kanske två/tre. morgonen var lång och lugn. jag visade herrskapet vår musikinstitution i källaren. resultatet var en tjugo minuter lång syltsektion. en ordvits.. jamsession. typ..

jaja..

vidare ut på stan. vimmerby gymnasium var första anhalt. anstalt.. enligt vissa. djur i formalin. arseniken dammade från fåglar och illrar. sibylla gav oss en inblick i hur imbecilla människor beter sig när de upptäcker andra varelser av samma art som uppför sig avvikande. vi ansåg det spännande, tjejen i kassan la in en stöt på mig; jag fick en cola extra. hmmm..

mums. vi kollade gallerian. inti singerade ett gäng pittstim på bokhandeln. julia sa hej. 

det är väldigt värdefullt att diskutera saker som man själv ser som gjutna i betong. särskillt med människor som inte har någon som helst relation till dem. vi gick upp till tempo och fick blickar i ryggen när vi gick över parkeringen, väl inne i butiken brast det lite för calle.

- va folk glor! gör dom alltid det eller!?

- jaa, joo. 

-hur står du ut!?

- jaa.. joo.. 

folk tittade tydligen en hel del. vi köpte badmintonracketar och en röd oval fotboll som vi sedan kickade över parkeringen. vidare upp och gjorde fotbollskonst nedanför folkhögskolan. 

vi bröt oss in på astrid lindgrens värld, och plötsligt var de alla borta. 

intensivt. oväntat. och ganska kul. nya människor var länge sen jag stötte på. la in en stöt på.

nej.

jag har blivit konstig i sociala sammanhang. i och med att jag befäster detta i ett blogginlägg kommer jag vidare att fortsätta tänka på att jag beter mig konstigt i sociala sammanhang och mitt undermedvetna kommer att leta efter saker som jag gör, säger, eller tänker när jag är i sociala sammanhang och jag kommer därför inte att ta mig ur denhär tanken förän jag intalar mig att jag är smart intelligent och sjukt socialt kompetent, och istället letar efter det i alla sociala sammanhang. 

om jag kunde så hade jag stönat skiten ur mig precis som tjejerna i sebastian telliers - pomme. 

mhmm. jag skulle gärna dricka te med människor sent om natten. jag skulle gärna sitta i mitt kök, på golvet. lyssna på stina nordenstam. en gång var det ett offantligt åskväder utanför. det var helt fantastiskt.

jag skulle kunna tänka mig att ligga med huvudet i någons knä. det hade känts helt okej att säga att jag älskar någon.

vid sidan av mig själv då. för känslan av frihet.

för känslan av att se en röd bil stanna precis utanför en gate vid astridlindgrensvärld. höra någon gå ur bilen och sen fyra pojkars svindlande snabba steg över kullersten och grus. 

kanske är det ingefära. kanske är det citron. smakerna. vad har dom stoppat i där. gröt är en sak. osskibosski en annan.

alla världefulla i sin kontrast. konsert. 

the contractor and the assasin. 

din död blir en frigörelse. trots att det finns en samlad mängd energi som vi har att tillgå. den omvandlas bara. 

din död blir en frigörelse. 

japp. och jag ska plugga till hösten så det kanske inte går för sig. tack och hej. jag tror på ärlighet. det är skönt att veta att de ville ha mig. 

min hjärna klarar knappt någon typ av stimuli. högtrycket fortsätter ner över axlar och rygg och smärtar även vagt över bröstkorgen, vidare under veckan ser vi en ovilja att arbeta som kommer in från väster. den sträcker sig vidare under en längre period. vidare ser vi krampkänningar i baksida lår och en kalabalikartad känsla av menings- och viljelöshet rör sig åter in över högra hjärnbarken. 

staden jag svor att göra mig fri från har mig åter i sitt grepp. mången gång har jag tagit mig härifrån, hela gymnasietiden flydde jag på olika sätt den idyll där barnfamiljer och tyskar upplever fantastiska semestrar fyllda av kräks, skrik och grusig glass i. det är som att falla tillbaka ner i en verktygslåda som man känner allt för väl. själv är jag messerschmitten auswitchkniven the swiss armyknife din handyman i humlekruset som strängat om lyran och nu är överkvalificerad för allt vad min gamla elektrikerlåda kan erbjuda för underfundiga finesser. jag tänker kortsluta er. krossa rutorna och hälla fotogen i er butik.

sanningen ska fram och du kommer att gråta din frukostjuice genom tårkanaler som snart förvandlas till aska. stoff. 

ingen kan göra dig rikare än jag. ingen kan få dig mer känslokall än jag. och du kan inte hantera mig. du har ingen aning om mina swissarmyknifehandymanmoves. ta hand om dig. vi ses. 

adjö

tro inte att mina inlägg är blodiga utan anledning

jag skär mig

på macbooken sitter ju en sån vass kant precis där man har handlederna vass vass. skriver man för snabbt så slinter man lätt om man sitter i fel läge

en vassrugg vinglar och solen står som spön i backen. 

du går längs stranden och drar fingrarna genom lövverket

varför denna tillgjorda känsla av lycka?

du tror dig vara mitt i naturens mekka. 

falsket och bedrägeri

falsk glädje, falsk sorg. 

du kan inte ta dig samman. din kompass är trasig och kristallerna i din hjärna sålde du för inköp av allt för dyra kosmetikaprodukter

jag fick stipendium för stora framsteg i studierna och för gott kamratskap, intyg från kören samt kursen. 

den största bekräftelsen var allas ansikten när man sa adjö

jag måste tillbaka till grimslöv. jag bara måste. 

jag glömde min hårddisk där. femhundragigvafan och en lampa

plus jag kan säga hejdå till hälsafriskvårdarnaigen

vandaliseringen av människors hjärnor,

infantiliseringen av media

en tjej som jag var tillsammans med i trean är nu tvåbarnsmamma

vi va ihop i typ en vecka. kanske borde höra av mig och fråga hur läget är. hon är ju trots allt mitt ex. 

tvåbarnsmamma. folk skaffar BARN. små liv kommer till världen. en värld som jag inte skulle önska min värsta fiende. okej min värld är helt okej. min värld är typ bästa världen. jag klagar inte jag stormtrivs med mig själv.

men allting utanför min kropp kan inte ha det så lätt. tänka sig. plan som kraschar, lettlands ekonomi rasar. ted förlorar alla sina aktier. swedbank sina bilad. det är dåligt väder, och dålig smak, dåliga kvinnor och ett schaskigt gammalt hak, dåliga vanor och ett dåligt humör man får va glad att man inte bara faller ner och dööör. han bor i konstnärskollektiv och skriver musik på kulturhusets tak. 

tredje makten börjar igen. IGEN ingen vet det för det är bara jag som minns teveprogrammet innan förrförra valet då dom diskuterade samhällsfrågor och anders och måns satt i en eka i jättelångt hårdrockshår och filosoferade kring livet. 

skönt

jaa. idag gick jag upp lite sent. har inte gjort så myckeet. ja har fått datum för min bröstoperation.

äh dä ä i agustii. ehm. sen ringde emmelii o vi gick o tog en latte de va kewl. ehm pusspussminasmåälsklingar

jag är en stark och värdefull person, med ett fantastiskt intellekt och en smak som gör att folk blir förundrade. 

skärpa. 

adjö

detta är en sån lapp

avslutningen i fredags och pratet i lördags och torsdags för den delen.

olle, han kan ju allt.

tro inte att någon någonsin kommer att glömma bort dig

du är alltid så glad, man får alltid någon slags bekräftelse av dig. 

det var så djävulskt intelligent, fan va smart

jag tycker inte om att visa känslor såhär men; tårade ögon

då åker vi till costa rica!

ja kan inte fatta att du bara e tjugo, du e liksom så, mogen, innuti. 

egentligen borde jag skriva ner allt som dom sa på det personliga samtalet också. 

som att du bryr dig, nej, men jag gör. om du tycker att jag är pretentiös så skriv istället ner allt snällt som folk har sagt om dig

då kanske du inser hur mycket det betyder att boosta självförtroende och självkänsla. 

" jaa dedär fina som dom sa om mig ska jag komma ihåg hela livet " 

mm men om du inte skriver ner det försvinner det efter en vecka. 

i'm brining sexy back

du vet vad jag menar

kom inte och klandra mig du vet vad jag menar. 

kanske läser du i raderna och inser biffens stek

men vad jag har stoppat i där är min ensak

din ensak är vad du läser

din ensak är vilken sås du vill ha

var du vill ha den

du vet vad jag menar

kom inte och klandra mig du vet vad jag menar

smakar gott. mmmm. 

du vet att jag menar det

godnatt

jag är svag innerst inne. mjuk som mjukaste messmör. jag hatar att gråta ensam

se när jag gråter och trösta mig.

jag hatar att gråta ensam

inget går som jag vill att det ska gå. vägarna är till synes nyasfalterade och körklara men så fort jag lägger i ettan och börjar rulla så  kroknar dom.  jag hatar att gråta ensam över projekt som jag är ensam om att veta hur förbannat hårt jag kämpar med. över projekt som bara jag ser alla detaljer i. allt som blir fel. allt som inte blir som jag tänkte att det skulle bli. alla missar och felsteg jag gör. allt som inte riktigt stämmer men som från utsidan ser helt okej ut. precis som jag

man skulle kunna säga att jag hatar att gråta ensam mina projekt speglar mig som person väldigt mycket

jävligt snygga utanpå, flera feta funktioner men om man börjar syna mig i sömmarna ser man alla fuskbyggen. allt som inte riktigt är som det ska. de nästan obefintliga trådarna som bygger upp min fattiga lekamen. 

jag hatar att gråta ensam

jag vill att ni ser mig

jag hatar att gråta ensam

kaospanik jag vill ha er press på mig. jag vill ha tidsnöd och andnöd. jag vill känna den tickande klockan som gör mig uppmärksam på hur lite tid det är kvar. jag vill ha sågspån i ögon näsa och mun, jag vill känna stanken av fyrkantsborrmaskinen när den sakta men säkert felborrar mina tjugosex håligheter. jag vill gå hem och må dåligt över att kämpa och slita med alla de uppgifter som jag har lagt för mig. jag vill må dåligt över det. jag vill sätta skygglapparna tätare så att jag ser än färre framsteg än vad jag nu gör. jag vill se färre framsteg. jag vill bara se misstagen jag gör och hur de får mig att må sämre och se ner på mig själv. allt jag vill är att tycka illa om mig själv. allt jag vill är att avsky min kropp och allt jag vill är att känna mig utanför grupperingar, utanför sociala sammanhang, utanför nära, utanför kära, allt jag vill är att sugas längre och längre in i mina misslyckanden tills jag en dag kvävs. allt jag vill är att dö

en lång

                                                                                                                                                         och plågsam

  död

sluta låtsas vara nära mig. sluta tro att ni finns där för mig när jag behöver er. sluta säga att ni bryr er när allt ni vill är att jag ska ge mig iväg till en granhäck och dö, som ett rådjur. säg inte att jag kan bättre. säg inte att det går över.

be mig inte värdera det jag har. sluta låtsas vara nära mig. sluta låtsas vara nära jag hatar att gråta ensam mig. 

jakten har bara börjat. jag vill vara skoningslös. jag vill ge andra människor skuld. skuld skuld skuld skuld skuld

skuldbelägga jag vill ha en anledning att hata er att avsky er sluta låtsas vara nära mig det blir inte bättre

jag vill inte ha ännu en fattig blick av dig bara för det var tidsbrist du fick av mig låt mig jag hatar att gråta ensam va

vad ska det tjäna till? kom inte fram och säg att du vill bli min kompis. du känner inte mig. du har ingen aning om vem jag är

kom inte fram till mig och säg att du tycker att jag är en fantastisk människa när du inte vet vem jag är.

tro inte att jag tror på dig när du säger att allt du vill är att lära känna mig den lilla tid som är kvar

tro inte att jag bryr mig om dig. jag bryr mig inte om dig. kosta inte på dig ännu en fattig blick

jag hatar att gråta ensam

jag ser svart. svart är svaret på alla mina frågor utom en. 

jag slaktade grävlingen. jag slaktade grävlingen. bilen körde förbi och lämnade efter sig en halvdöd grävling. som försökte kravla sig av vägen. jag hade ett stämjärn i fickan sedan tidigare och tvekade inte en sekund. jag började med bakbenen. den levde fortfarande när jag öppnade upp magen. inälvorna luktade liv. ett liv som jag var i full gång med att avsluta. jag skar ur tarmarna medan den kved och sparkade med vad som var kvar av bakpartiet och frambenen. styrkan i dess kropp blev allt mer tafatt. jag avslutade med att kila in stämjärnet mellan två nackkotor och slog till. grävlingen slutade röra på sig. död låg framför mig. jag kände hur den lämnade mig och sin kropp bakom sig. jag torkade av mina blodiga händer i gräset och reste mig sakta. en känsla av frihet spred sig inom mig och jag kände makten i mina händer. jag tittade på min första riktiga kärlek. mörkret hade lagt sig. imorgon skulle fåglarna ha gjort sitt. jag gick hem. 

vad är det du vill egentligen? visar program på tv som handlar om gubbar som är snuskiga och drar tråkiga sexitiska skämt och är uppenbart korkade, är det en bra norm? alla förstår inte. vill du ha reklamradio som bara spelar låtar som alla känner igen för att reptilhjärnan i oss ska kunna ta över när vi står i vår industri och gör tunga kroppsarbeten och under tiden glider chääfen nere på kontinenten och bränner pengar och smuttar dyrt kaffe på fina caféer. prägeln sätts inte av hur fasaden byggs upp. dom unga gör inte som dom blir tillsagda dom gamla hör inte vad dom blir tillsagda, lär känna varandra och inse att världen är större än du tror. 

infantiliseringen av media kommer i sinom tid göra oss till de boskap som många ser när vi tittar på andra människor. inte bara de som styr är ansvariga. du kan inte säga att reinfeldt gör fel. han gör precis som han har  lärt sig att göra, på samma sätt som hans mamma ammad av sin mamma har lärt sig det sociala spelet från en tidigare generation. men någonstans gick det snett

fel. skevt.

tillochmed sveriges störste visare allan edwall frågade oss hur vi ville ha det

skogar som susar eller damernas värld?

framförallt blir jag rädd när mycket av det som visas inom den svenska televisionen avser att förslappa och skrämma människor

inga frågeställningar, inga samhällskommentarer, bara en stor sörja som lämnas i frånvaron av intelligens. detta är vad människor varje kväll berikar sina liv med. fördummande. 

gode gud som är i himmlen helgat är ditt namn tillkomma att du är rik ske din vilja i himlen o här

jesus gör så att människor blir smarta igen. 

(annars kommer världen att gå under.. liksom snett.. alla blir dumma.. och fördommar och rädslor kommer att styra våra liv)

jag har sågspån i ögonen. och i näsan. halsen litegranna.. godnatt

ciao

bra att jag intalar mig att min arbetsinsats gör mig osocial och trött.

då blir det självklart lättare att vara glad och positiv. 

det är ett slit. självkänsla, livsåskådning

meningen med livet....

vissa säger att man inte ska fästa så stor vikt vid allt som händer men jag fäster gärna stora vikter

i olika saker. helst människor. som jag vill sänka, ner i havets djup och att för evigt stanna där och hålla sig undan

min hjärna har på mitt initiativ börjat se positiva saker i tillvaron. intressant. jag har under tre fyra fem veckor medvetet letat efter saker som gör mig glad, får mig på bra humör, även tankar som jag själv anser gynna mig på olika plan.

jag har till viss del kontroll. fett med skönt och nice. 

jag måste verkligen gå och jobba nu. ska fräsa hyllplanen nu. och borra bordet. 

adjö

efter  en tids vistelse på svea rikes smalaste ölandskap är jag nu tillbaka på grimslöv

jag har ont i mina armbågar. jag har spelat vollyboll i tre timmar och sedan badat i havet. jag har spelat minigolf och kört trampbil, ätit thaimat och pratat med en samurai, han var från helsingborg. spännande kille. besökt capellagården och ölands fhsk. gått på konstutställningar, hängt i glasbruk, byggt dammar och kanaler och låtit vattenmassor rassera en hel stad. jag har druckit folköl och förlorat tjuga i poker. jag har sett ringmurar och borgbyggen, studerat väderkvarnar och kastat macka, åkt buss, mycket buss blev det. 

idag blev gick jag ner på knä i träverkstaden, ingen fanns där att fria till men min kropp upplevde något som den nog aldrig tidigare gjort, jag insåg helt sonika att året som jag snart har lagt bakom mig har utvecklat mig, berikat mig och lärt mig så ofantligt mycket om mig själv och andra människor så det är inte riktigt klokt. alla människor jag har fått träffa, alla möjligheter som givits mig och att jag under det kommande året kommer att studera kläder på alla möjliga och omöjliga sätt på en utbildning vid Steneby. hyvelbänken hamnade i ögonhöjd av att jag kroppsligt upplevde lycka. jag är numera troende och har funnit gud och ska tillbringa resten av mitt liv med att missionera! bingo.

nej

jag kunde inte sluta le på grund av en inre glädje.

tänkte blogga mer, har sågspån i ögonen, sandra knackade. g2g

ciao