en kortare betraktelse över livet och kroki
alltså, om du inte gör definitiva val så ser du inte dina misstag. gör du inga val har du ingen som helst möjlighet att göra misstag över huvud taget och du kan inte reflektera över ditt handlande. om du agerar distinkt så kan du förhålla dig till hur du agerar. drar du en linje så ta i för fan. mesa inte runt en massa för då vet du inte vad du har gjort. det handlar om att formulera sig. att göra sig förstådd. att vara distinkt i sitt beskrivande av form. är du inte distinkt får du ingen form och allt blir fel.
ett tillägg angående lucia. kom precis hem från sista körrepetitionen. inför morgondagen. om sex timmar kommer jag att vara uppe och ränna igen. vi skulle visst ses klockan sex var det sagt. vi får väl se hur det blir med det.
jag har ett solo. vi får väl se hur det går med det.
knäck.
den stora krisen
alltså.
jag är nog inte ensam om att ha läst söndagens urval av tvåtusentalets modeord.
där fanns identitetskris med. det innebär att ens facebookprofil inte längre motsvarar ens liv och måste förändras.
jag har vänt lite på det. mitt liv motsvarar inte hur jag framställs på facebook. jag måste alltså ändra på mig själv.
en visserligen korkad slutsats, fullt medveten är jag om detta men inte desto mindre kan jag avsäga mig mina tankar kring den existens som mången kallar min. vems är den egentligen undrar jag?
jag är smart. för jag tränar tre gånger i veckan. de sa dn också. och facebook sa att jag borde va där mer och titta på andras bilder och försöka jämföra deras liv med mitt baserat på vilka bilder dom har lagt upp, hur många vänner dom har, vad folk har skrivit i deras profiler. en jämförelse som är dömd att misslyckas. många på facebook lider nämligen av identitetskriser. men på det sätt som dn menade. inte på mitt sätt.. inte ett skadligt användande av en fluga stor som Washington. den stora krisen kanske närmar sig ett slut. statistiken talar sitt tydliga språk och jag har halva kvällen försökt göra stopmotionfilm i imovie. skit gick det. tills jag youtubade skiten. så sjuuukt mycket enklare om man bara hade haft imovie HD men sug min feta den gubben gick till sjöss sa apple då och gav mig en för liten hårddisk. inte hårdisk. det är nånting helt annat.
jag ska sluta göra kläder och skissa med foton och overhead och dockor och papp och plast och löv och sprayfärg osvosvosvosvosvosvosvosvosvosvosvo fan va skönt de ska bli. skita i vad det blir och bara köra för körandets skull. de e som o ha sex. man vet inte varför man har det men är väldigt förvirrad efteråt. och ser i syne, och tappar hår, och får sjukdommar, och blir smart ( för de e träning * se dn.se ), och hör musik..
så är det att skissa. och att ha sex.. ja..
det var nog det hela..
adjö då.
allt går åt pepparväxter
jag fick yxan på pekfingret så det kom blod. ganska mycket blod. min lampa slutade fungera. jag fick en massa trä under långfingernageln så det kom blod. hela helgen har nu gått
ajdö
als
det viktiga är inte att jag har 423 vänner på facebook och är taggad i 211 bilder och har folk som skriver inlägg på min logg. det är bland det mest oviktiga.
viktigt är att vilja se sig som en bra kille. värd alla möjliga bra grejer.
-natten är ung, sa pappa mattis till ronja och log ett snett leende.
konst för mig
när det väl går åt helvete är det bara jag kvar.
när allting faller så står jag med byxorna vid knäna med ett konstigt flin på läpparna och undrar vad som hände.
när jag förstår vad min tankspriddhet leder till försöker jag förklara det för mig
när jag har förklarat det och det känns bättre så tänker jag inte på det mer och blir mer tankspridd.
som linda. sa. det finns bara nu.
NU!
inget annat. sluta inte på gekås. det handlar inte om det men det handlar om att jag inte vet vad jag vill.
fan
när det väl går åt helvete är jag den som förstår minst.
trots att jag är väldigt väldigt bra. konstigt
att sadla slem
idag är det ungefär helvette. om jag ska sammanfatta min dag och samtidigt särskilja mig själv från mina handlingar så känns mitt handlande helt plötsligt inte lika fatalt misslyckat längre. det känns lite lättare när jag bestämmer mig för att skilja på vad jag är och på det som jag gör.
men om jag inte gör det så känns det som skit. hur jag än gör. riktigt som skit. jag vet inte. det är en tomhet i mig. en tomhet som inte fylls av kramar och goda ord. en tomhet som gör sig påmind ju längre kvällarna lider och ju längre bort från den goda sidan jag kommer. jag tror att det är nånting kroniskt. vissa människor verkar inte reflektera så mycket över sin nutid. hur det känns just nu. jag gör det. och tycker att det känns jobbigt.
om jag då frågar mig vad det är som känns jobbigt så kan jag nog inte förklara det.
i ärlighetens namn rör det sig säkert om en inre stress. en stress som bottnar i skolarbetets prestationsmässiga upplägg. det har inte med prestation att göra. det har med kreativitet och glädje att göra
det är lätt att konstatera att man fokuserar på fel saker. men att faktiskt ändra på det är en helt annan historia. jag har gjort det vid ett antal tillfällen i livet. valt att ändra på det. i nian. när jag sa att min näsa fan i mig va snygg och att vid första negativa tanke istället tänkte att det var nånting positivt. samma sak i våras. men det försvinner så lätt.. fokus på att uppskatta sig själv. fokus på att dagligen uppmuntra sig själv. men samtidigt känner jag mig för kallt analytisk för att tro på mina floskler om att hitta lycka i vardagen.
och när det känns meningslöst och tråkigt och tomt så går man in på internet, kollar facebook och tittar på youtubevideos. jag vill vaa en bra kille. hur är en bra kille. han är omtänksam, gör det han vill. vad vill jag. jag vill undersöka kläder. se vad som finns där.
tack gode gud för att jag finns. världen hade varit en mörkare och dystrare plats utan mig. dansgolven hade varit mycket säkrare och du hade känt dig glad och fullständig när där du gick omkring i din värld. men nu när du vet att jag finns är jag det enda du kan tänka på. jag är allas. jag är min egen. och jag är fantastisk.
lakrits och självmord
notis. jag märkte en intressant grej. spännande att se hur lång tid det tar från det att man slutar gymnasiet tills dess att man har samlat ihop tillräkligt med pengar för att åka utomlands med tjejgänget. på facebook har bilder från annstädes platser börjat läggas upp mer frekvent.
annan notis. arbetsmarknadsminister sven otto littorin (sök euskefeurat - littorinhumpa på tuben) har stämts av sin fru. på jättemycket pengar för att han efter deras skilsmässa inte tar hand om barnen som överenskommet.
annan notis. lösgodiset är dyrt. för andra gången i år köpte jag idag lösgodis i hopp om att lindra min om än måttliga men dock ivrigt pockande baksmälla. påsarna är ju för i helvette stora som om du tar en plastpåse och drar ut den så mycket det går utan att dne går sönder. den kan bli skitstor!! riktigt stor.
så när man väl köper lösgodis så känner man sig kass för man köper så lite. plus påsen ser ut som skit. tråkigt.
jag var tvungen att göra en egen innan jag kunde äta det.
annan notis. om du av en händelse tar med dig en vän och åker ut i skogen och undersöker skogsstigar och småvägar i två och en halv timme så se till att ha med dig vatten, fika, kamera och glasögon. du blir väldigt törstig och blodsockret faller rejält när lårmusklerna jobbar plus det är helt sjukt vilken vacker natur vi har och om du åker riktigt fort så får du grus släm och sten i ögonen och ser inget..
annan notis. det är svårare att motivera sig själv till nånting som man inte är motiverad till än att plocka hallon i ett körsbärsträd. plus vilken musik ska man lyssna på? det enda jag vill göra är att ha mina fight gear och träna som fan. och kanske läsa en massa dn lyssna på radio och laga en massa god mat. men utrustningen har inte kommit än, jag har ont i fötterna och har svårt att träna jag hinner inte läsa dn för skolan tar så mkt och väl i skolan lyssnar folk på p3 och dålig musik.
annan notis. internet är en slukare av tid.
doppelganger är en slags dubbelgångare. det är ett dåligt omen. om du ser den själv betyder det att du ska dö och om nån annan ser din doppelganger så är det illavarslande.
adjö
annan notis. arbetsmarknadsminister sven otto littorin (sök euskefeurat - littorinhumpa på tuben) har stämts av sin fru. på jättemycket pengar för att han efter deras skilsmässa inte tar hand om barnen som överenskommet.
annan notis. lösgodiset är dyrt. för andra gången i år köpte jag idag lösgodis i hopp om att lindra min om än måttliga men dock ivrigt pockande baksmälla. påsarna är ju för i helvette stora som om du tar en plastpåse och drar ut den så mycket det går utan att dne går sönder. den kan bli skitstor!! riktigt stor.
så när man väl köper lösgodis så känner man sig kass för man köper så lite. plus påsen ser ut som skit. tråkigt.
jag var tvungen att göra en egen innan jag kunde äta det.
annan notis. om du av en händelse tar med dig en vän och åker ut i skogen och undersöker skogsstigar och småvägar i två och en halv timme så se till att ha med dig vatten, fika, kamera och glasögon. du blir väldigt törstig och blodsockret faller rejält när lårmusklerna jobbar plus det är helt sjukt vilken vacker natur vi har och om du åker riktigt fort så får du grus släm och sten i ögonen och ser inget..
annan notis. det är svårare att motivera sig själv till nånting som man inte är motiverad till än att plocka hallon i ett körsbärsträd. plus vilken musik ska man lyssna på? det enda jag vill göra är att ha mina fight gear och träna som fan. och kanske läsa en massa dn lyssna på radio och laga en massa god mat. men utrustningen har inte kommit än, jag har ont i fötterna och har svårt att träna jag hinner inte läsa dn för skolan tar så mkt och väl i skolan lyssnar folk på p3 och dålig musik.
annan notis. internet är en slukare av tid.
doppelganger är en slags dubbelgångare. det är ett dåligt omen. om du ser den själv betyder det att du ska dö och om nån annan ser din doppelganger så är det illavarslande.
adjö
d-d-d-d-d-d-d-d knäpp i kolan
jo. centerpartiet vill sänka ingångslönen för nyutexaminerade kidz. så som dom som slutat gymnaziet och även högskolan. dom kan ju jobba med 2/3 av den vanliga ingångslönen i ett helt år. det är ju helt okej
VILL NI HA DET SOM I SOVJET, ELLER VADÅ!?
det viktigaste är ju att de kommer in på arbetsmarknaden.
sen att man inte har råd att leva och snart lika lätt skickas ut ur arbetsmarknaden de e lungt. never mind. social säkerhet vad är väl det. vi kan väl förkasta alla sociala skyddsnät. borgarna håller upp röda skynken framför sig och sossarna blir blå i ansiktet av avund. puckoidioter. om ni ska styra ett land så kan ni väl iallafall se till att vi överlever. länge leve kapitalismen. se hur bra det går. hår. ja just det.
människan har i flera hundra år använt djurfett i håret. det kanske jag glömde säga. fransk pomada. mmm.
engelsk handbok om hårvård från slutet av sjuttonhundratalet:
" Bästa sättet att rengöra huvudet är att doppa ett linnetyg i lite mjuk pomatum, eller svinister utrört med olja; gnugga barnets huvud med det och torka av med en bit torr flanell; strö sen lite hårpuder över, det förebygger hetta, rengör huden och är närande för håret. "
död åt alla omsorg! Privatisera mera!
VILL NI HA DET SOM I SOVJET, ELLER VADÅ!?
det viktigaste är ju att de kommer in på arbetsmarknaden.
sen att man inte har råd att leva och snart lika lätt skickas ut ur arbetsmarknaden de e lungt. never mind. social säkerhet vad är väl det. vi kan väl förkasta alla sociala skyddsnät. borgarna håller upp röda skynken framför sig och sossarna blir blå i ansiktet av avund. puckoidioter. om ni ska styra ett land så kan ni väl iallafall se till att vi överlever. länge leve kapitalismen. se hur bra det går. hår. ja just det.
människan har i flera hundra år använt djurfett i håret. det kanske jag glömde säga. fransk pomada. mmm.
engelsk handbok om hårvård från slutet av sjuttonhundratalet:
" Bästa sättet att rengöra huvudet är att doppa ett linnetyg i lite mjuk pomatum, eller svinister utrört med olja; gnugga barnets huvud med det och torka av med en bit torr flanell; strö sen lite hårpuder över, det förebygger hetta, rengör huden och är närande för håret. "
död åt alla omsorg! Privatisera mera!
det goda samtalet
det offentliga.. viktigt för utveckling. viktigt för att förstå hur samhället fungerar. på alla instanser.
men framför allt är det goda samtalet med mig själv viktigast.
men jag ser inget. jag hör inget. mina öron dövas av spotify, den bruceande tvn och köksstereon. mina ögon ser skuggbilder som man förmodas se upp till. ideal som ingen borde bry sig om eller eftersträva. i dimman av prestation, lugn, omtanke och kärlek har jag tappat fästet. likt inälvan som dansar på ängen. jag är skjuten i sank.
allt
och faan ta allt
lycka
en människa som är lycklig.
jag är inte lycklig.
jag ler inte på alla bilder. jag brukade vara glad när jag träffade människor och var bland folk.
jag hade alltid nånting roligt att säga, någon att skoja med, eller en kram att tilldela väl vald person.
jag visste inte så mycket om bottnen då. jag ser mig ändå som en gladlynt person.
men det ligger nånting inuti mig. som gör mig askig inombords. som aska liksom. lite grå, svart, utan substans. man kan blåsa bort mig med det minsta av andetag.
jag vet inte hur eller varför. men jag känner mig mörkare och mörkare för varje dag som går. jag är trött i huvudet. trött i kroppen, i själen. min mun hänger mer och mer. folk säger till mig att jag ser uppgiven ut.
jag känner mig uppgiven. utan ork utan mening utan nånting.
vem är jag. vem har jag blivit? olle sa att jag skulle få min roll med tiden. att jag skulle hitta tillbaka till den gamla olle så snart klassen lugnat ner sig och vi kommit igång. delvis har jag det. men inte fullt ut. jag är inte fullt ut.
hämmad. och otillräcklig. mänsklig hade vissa kanske sagt. och jämfört med mitt tidigare jag så kanske jag bara har blivit mer mänsklig. men jag känner mig fortfarande vilsen, nere, tyngd.
tung. i sinnet. motigt. tufft. det känns som att det är få stunder då jag riktigt kan njuta av mitt nu. mitt jag. min situation här i steneby. naturen är vacker. den tittar jag på ibland och blir lite glad. men det är nästan att jag drar upp mungiporna med flit, inte för att jag faktiskt blir glad, för att sedan dyka ner i min, enligt mig mörka sinnesvardag.
jag har 414 vänner på facebook. markolio har jättemånga fler.
kanske fokuserar jag på fel saker. kanske äter jag dåligt, sover konstigt. jag vet inte. på kvällarna tänker jag att det hade varit skönt att dela sin säng med någon, nån som hållt om en. nån som förstod och som jag kunde prata med. men jag tror att det jag vill ha finns i mig själv. det är inte nån annan jag behöver som säkerhet. jag behöver mig själv som säkerhet. och just nu känner jag mig jäävligt osäker.
vänner på facebook är inget bra sätt att försöka definiera välmående med. statistiskt sett betyder det ingenting. statistiskt sett betyder ingenting.
ibland funderar jag på att sluta. att sluta helt. och hållet. med allt. bara lägga av med allt. luta mig bakåt och uppslukas av allting som inte är. men jag vet inte vilken metod jag skulle använda mig av. det är väl det svåraste. att välja hur de ska ta slut. förmodligen nån pillercocktail. men jag vet inte. samtidigt ganska patetiskt och dålig stil att ta livet av sig. taskit mot andra liksom. men det kanske är det som är felet med mig. jag bryr mig för mycket om vad andra tycker och tänker.
jag har också funderat på att säga upp kontakten med allt som inte är viktigt för mig, just nu. sluta prata med folk. sluta internetta. sluta köpa saker. sluta dricka alkohol och sluta dagdriva.
jag funderar mycket över slutet. men jag kommer nog aldrig komma dit. det är en bra jävla bit att ta sig. vägen dit är väl det viktigaste jag är mest rädd för att jag kommer att känna såhär hela livet. att alltid va rädd..
adjö
jag är inte lycklig.
jag ler inte på alla bilder. jag brukade vara glad när jag träffade människor och var bland folk.
jag hade alltid nånting roligt att säga, någon att skoja med, eller en kram att tilldela väl vald person.
jag visste inte så mycket om bottnen då. jag ser mig ändå som en gladlynt person.
men det ligger nånting inuti mig. som gör mig askig inombords. som aska liksom. lite grå, svart, utan substans. man kan blåsa bort mig med det minsta av andetag.
jag vet inte hur eller varför. men jag känner mig mörkare och mörkare för varje dag som går. jag är trött i huvudet. trött i kroppen, i själen. min mun hänger mer och mer. folk säger till mig att jag ser uppgiven ut.
jag känner mig uppgiven. utan ork utan mening utan nånting.
vem är jag. vem har jag blivit? olle sa att jag skulle få min roll med tiden. att jag skulle hitta tillbaka till den gamla olle så snart klassen lugnat ner sig och vi kommit igång. delvis har jag det. men inte fullt ut. jag är inte fullt ut.
hämmad. och otillräcklig. mänsklig hade vissa kanske sagt. och jämfört med mitt tidigare jag så kanske jag bara har blivit mer mänsklig. men jag känner mig fortfarande vilsen, nere, tyngd.
tung. i sinnet. motigt. tufft. det känns som att det är få stunder då jag riktigt kan njuta av mitt nu. mitt jag. min situation här i steneby. naturen är vacker. den tittar jag på ibland och blir lite glad. men det är nästan att jag drar upp mungiporna med flit, inte för att jag faktiskt blir glad, för att sedan dyka ner i min, enligt mig mörka sinnesvardag.
jag har 414 vänner på facebook. markolio har jättemånga fler.
kanske fokuserar jag på fel saker. kanske äter jag dåligt, sover konstigt. jag vet inte. på kvällarna tänker jag att det hade varit skönt att dela sin säng med någon, nån som hållt om en. nån som förstod och som jag kunde prata med. men jag tror att det jag vill ha finns i mig själv. det är inte nån annan jag behöver som säkerhet. jag behöver mig själv som säkerhet. och just nu känner jag mig jäävligt osäker.
vänner på facebook är inget bra sätt att försöka definiera välmående med. statistiskt sett betyder det ingenting. statistiskt sett betyder ingenting.
ibland funderar jag på att sluta. att sluta helt. och hållet. med allt. bara lägga av med allt. luta mig bakåt och uppslukas av allting som inte är. men jag vet inte vilken metod jag skulle använda mig av. det är väl det svåraste. att välja hur de ska ta slut. förmodligen nån pillercocktail. men jag vet inte. samtidigt ganska patetiskt och dålig stil att ta livet av sig. taskit mot andra liksom. men det kanske är det som är felet med mig. jag bryr mig för mycket om vad andra tycker och tänker.
jag har också funderat på att säga upp kontakten med allt som inte är viktigt för mig, just nu. sluta prata med folk. sluta internetta. sluta köpa saker. sluta dricka alkohol och sluta dagdriva.
jag funderar mycket över slutet. men jag kommer nog aldrig komma dit. det är en bra jävla bit att ta sig. vägen dit är väl det viktigaste jag är mest rädd för att jag kommer att känna såhär hela livet. att alltid va rädd..
adjö
chu
jag har ingen iphone. jag är inte jesus. jag har jesus på väggen och tänker köpa en iphone. när den fått över hundra gig. så man kan ha den till allt. helst tvåhundragig. minst. femhundra med. då kan de va värt.
en miljon. jag har haft min mobil i kanske två år nu. den börjar sloka lite. den andra jag har har jag haft i kanske tre och ett halvt år. dom är båda bra men kanske inte varje dag till allting. och dom lever sitt eget liv. precis som urpo en nalle och turpo en nalle. fast nalleliv. ja.. ni förstår min ordvits och ser mig således som en person väl kapabel att i alla typer av sammanhang och i varje ögonblick blixtsnabbt uppfatta situationen, processera den och dra världens bästa pappaskämt. på en nanosekund. det är jättefort. en sekund gånger tio upphöjt till minus sex. nej.. nio..? annars blir det bara milli.. nej de e tusen. tre. shit mina naturskillz är inte vad dom har varit.
jag dricker proviva gul kiwi och mangostan. den är god. jag äter penicilin. mina svininfluensaprickar är snart borta.
klockan är kanske elva över chuttvå. jag ska sy ihop två olika mönster. ett till cissi och ett till catrin. jag ska göra insnitt också. i wanna make it wit chu. sen ska jag hem till olle. han har eldat i vår vedspis. vi har lagt betongplattor på och i den så den håller värmen som fan. värma bullar. koka te. dricka te. äta bullar. sen ska jag slinka ner ett twinpeaksavsnitt innan mina ögon trillar ihop av utmattning. som i morse. kom till skolan halv elva. lagom till jag skulle göra fika. funkade bra. gott fika. mangostan och kiwi. bra kombo
wit chu
en miljon. jag har haft min mobil i kanske två år nu. den börjar sloka lite. den andra jag har har jag haft i kanske tre och ett halvt år. dom är båda bra men kanske inte varje dag till allting. och dom lever sitt eget liv. precis som urpo en nalle och turpo en nalle. fast nalleliv. ja.. ni förstår min ordvits och ser mig således som en person väl kapabel att i alla typer av sammanhang och i varje ögonblick blixtsnabbt uppfatta situationen, processera den och dra världens bästa pappaskämt. på en nanosekund. det är jättefort. en sekund gånger tio upphöjt till minus sex. nej.. nio..? annars blir det bara milli.. nej de e tusen. tre. shit mina naturskillz är inte vad dom har varit.
jag dricker proviva gul kiwi och mangostan. den är god. jag äter penicilin. mina svininfluensaprickar är snart borta.
klockan är kanske elva över chuttvå. jag ska sy ihop två olika mönster. ett till cissi och ett till catrin. jag ska göra insnitt också. i wanna make it wit chu. sen ska jag hem till olle. han har eldat i vår vedspis. vi har lagt betongplattor på och i den så den håller värmen som fan. värma bullar. koka te. dricka te. äta bullar. sen ska jag slinka ner ett twinpeaksavsnitt innan mina ögon trillar ihop av utmattning. som i morse. kom till skolan halv elva. lagom till jag skulle göra fika. funkade bra. gott fika. mangostan och kiwi. bra kombo
wit chu
jesus is our only hope
jag undrar. har jesus en iphone.
använder han mac eller pc
är han för eller mot ipred
jag undrar om han lyssnar på all kristen musik som görs eller om han föredrar progressiv musik
har jesus happy socks?
kanske jesus går till gymmet eller han kanske powerwalkar. med stavar då.
är jesus vegetarian. jag tror han kanske är vegan. det är strikt. kanske för strikt
älskar han choklad? kanske mer som dyr inte den billiga.
help us jesus, you're our only hope
dals peaks
appropå slående likheter mellan dals långed och twin peaks. stora snygga träd. mord. vatten. och gubbar.
och sågverk. unt so weiter.
jag skriver brev på skrivmaskin och hoppas att världen kommer att bli bättre
jag har inte svininfluensan. men jag har svinkoppor. sjukt ohett.. man känner sig ungefär som en stor bakterie som kommer att smitta allt och alla i sin väg. jag skäms när jag öppnar kylen för jag vet att olle kommer att ta i det handtaget också. och då kanske han blir smittad. det är sjukt. illa illa illa. mycket alcogel goin down my spine.
och på händerna
jag och mange ska bära in ved idag.- det är en fin och solig dag. inga mord än.
jag var i göteborg och vände igår. ner på enochenhalvtimme kollade kvibergamarknaden kanske den hette.
häflten av allt som säljs där är ju stöldgods. det är rätt sick. menmen. sen vidare käka sushi mm kolla lite tisher och sen köpte vi skitmycket tyg på skroten och sen drog vi oss hemmåt sakta men säkert!
kläder.. vad ska man säga. jaa..
och sågverk. unt so weiter.
jag skriver brev på skrivmaskin och hoppas att världen kommer att bli bättre
jag har inte svininfluensan. men jag har svinkoppor. sjukt ohett.. man känner sig ungefär som en stor bakterie som kommer att smitta allt och alla i sin väg. jag skäms när jag öppnar kylen för jag vet att olle kommer att ta i det handtaget också. och då kanske han blir smittad. det är sjukt. illa illa illa. mycket alcogel goin down my spine.
och på händerna
jag och mange ska bära in ved idag.- det är en fin och solig dag. inga mord än.
jag var i göteborg och vände igår. ner på enochenhalvtimme kollade kvibergamarknaden kanske den hette.
häflten av allt som säljs där är ju stöldgods. det är rätt sick. menmen. sen vidare käka sushi mm kolla lite tisher och sen köpte vi skitmycket tyg på skroten och sen drog vi oss hemmåt sakta men säkert!
kläder.. vad ska man säga. jaa..
mitt platta jag
det är allt det handlar om. jag håller på att förändra mitt liv. hela tid. mått och bestämmelser stämmer inte.
allt dom vill är att jag ska platta till det. platta ut det. ja jag har hatat mitt liv. och hur jag ser på det. och hur jag förändrar det. men idag började jag iallafall klippa ut ärmarna. mönstret är gjort till toilen och jag ska se ifall dom stämmer. på den nya skolan är allt annorlunda. olle är ofta tillsynes insatt trött och hård men vill egentligen bara att alla ska se honom lite mer och säga att han är duktig och förklara för honom hur mönsterkonstruktionen fungerar. olle använder sig sällan av det som han vet är rätt och riktigt i förhållande till sin omvärld och istället för att förstå att han är nervös över något så klandrar han sig själv, oförstående, och ser till att fortsätta vara nere.
olles liv kommer att bli bra, precis som hans liv. ska han åka till göteborg eller inte? han ska iallafall se kings of convenience på nalen den tredje oktober. tills dess ska han jobba arslet av sig, i helgen tillexempel. eller så åker han till göteborg. inget bestämt. jag måste reflektera mer. tillexempel i min reflektorspegel som sitter i systemkameran som jag precis köpt och som ligger hemma på mig och väntar
ja olle är glad över det. platt, men glad. för att kunna sy plagg måste man ha sig platt.. tydligen. och sen ändra på sig. för att bli tjock igen. med tyg på sig.
vikten av mina ord. är allt jag har. och allt jag har är det du egentligen önskar dig.
adjö
allt dom vill är att jag ska platta till det. platta ut det. ja jag har hatat mitt liv. och hur jag ser på det. och hur jag förändrar det. men idag började jag iallafall klippa ut ärmarna. mönstret är gjort till toilen och jag ska se ifall dom stämmer. på den nya skolan är allt annorlunda. olle är ofta tillsynes insatt trött och hård men vill egentligen bara att alla ska se honom lite mer och säga att han är duktig och förklara för honom hur mönsterkonstruktionen fungerar. olle använder sig sällan av det som han vet är rätt och riktigt i förhållande till sin omvärld och istället för att förstå att han är nervös över något så klandrar han sig själv, oförstående, och ser till att fortsätta vara nere.
olles liv kommer att bli bra, precis som hans liv. ska han åka till göteborg eller inte? han ska iallafall se kings of convenience på nalen den tredje oktober. tills dess ska han jobba arslet av sig, i helgen tillexempel. eller så åker han till göteborg. inget bestämt. jag måste reflektera mer. tillexempel i min reflektorspegel som sitter i systemkameran som jag precis köpt och som ligger hemma på mig och väntar
ja olle är glad över det. platt, men glad. för att kunna sy plagg måste man ha sig platt.. tydligen. och sen ändra på sig. för att bli tjock igen. med tyg på sig.
vikten av mina ord. är allt jag har. och allt jag har är det du egentligen önskar dig.
adjö
ett herrans liv
hej, jag vet att jag inte har skrivit på ett tag. jag vet att jag har levt hårt den sista tiden, och ännu hårdare kommer det att bli..
tack malmö, för att ditt innehåll blidkar en sarjad själ och fyller den med värme och kärlek att dela med resten av världen..
målet kanske ska vara att ge så mycket man kan till andra. men vad är anledningen på att hon kommer upp i huvudet på mig och att när jag ligger i min nyinköpita säng tänker att det hade varit mysigt om hon var här, druckit te, tittat på film, och sen behövt gå så vi kunde stå i dörren och kramas för länge, ses i skolan och le till varandra?
jorrå, som sagt. träffade astrid idag, väldigt utåtriktad, försökte sälja en massa saker. tänkte att det vore trevligt och ta en kaffe och snacka om saker och ting. vad hon ska ha för den. två papp.. varmhyra. fett hus. mums.
jobbar i göteborg med att lära invandrare svenska. skön kvinna. hon verkar ha blivit av med en nära och kära. jag och olle funderade på att flytta dit. och ha fast kostnad. men vårt skrymsle är rätt trevligt. får internet dit i mitten av september. ichatta med mig plz.
jag kanske hållerpå att bli en liten människa, ibland känner jagmig tom och svag. jag har visserligen varit sjuk ett tag. men det har aldrig hindrat mig förut, när jag ligger på sängen och tittar på jesus, som är jag och som sprider glädje kärlek och personifierad lycka till alla omkring sig, så kan jag ligga där och tänka att jag duger. precis som bob.
jag gör fuck-tiskt det.
jag vill det. jag vill vara där, jag vill vara med, jag vill ha pengarna jag vill ha min kamera jag vill ha självförtroendet jag vill ha en tekanna jag vill ha viljan jag vil se klart jag vill se mina mål jag vill göra det konkret för mig och jag vill sluta göra böjlande översikter jag vill se saker för vad de är jag vill bli metafysiker och föstå världen som den ser ut och inte som jag tolkar den jag vill inte tolka saker då blir det missförstånd
jag vill bestämma mina mål och arbeta mot dom. ta mig fan.
nu ska jag göra äppelpaj med ludde pettan och olle, fan vad jag är glad för de.
adjö
tack malmö, för att ditt innehåll blidkar en sarjad själ och fyller den med värme och kärlek att dela med resten av världen..
målet kanske ska vara att ge så mycket man kan till andra. men vad är anledningen på att hon kommer upp i huvudet på mig och att när jag ligger i min nyinköpita säng tänker att det hade varit mysigt om hon var här, druckit te, tittat på film, och sen behövt gå så vi kunde stå i dörren och kramas för länge, ses i skolan och le till varandra?
jorrå, som sagt. träffade astrid idag, väldigt utåtriktad, försökte sälja en massa saker. tänkte att det vore trevligt och ta en kaffe och snacka om saker och ting. vad hon ska ha för den. två papp.. varmhyra. fett hus. mums.
jobbar i göteborg med att lära invandrare svenska. skön kvinna. hon verkar ha blivit av med en nära och kära. jag och olle funderade på att flytta dit. och ha fast kostnad. men vårt skrymsle är rätt trevligt. får internet dit i mitten av september. ichatta med mig plz.
jag kanske hållerpå att bli en liten människa, ibland känner jagmig tom och svag. jag har visserligen varit sjuk ett tag. men det har aldrig hindrat mig förut, när jag ligger på sängen och tittar på jesus, som är jag och som sprider glädje kärlek och personifierad lycka till alla omkring sig, så kan jag ligga där och tänka att jag duger. precis som bob.
jag gör fuck-tiskt det.
jag vill det. jag vill vara där, jag vill vara med, jag vill ha pengarna jag vill ha min kamera jag vill ha självförtroendet jag vill ha en tekanna jag vill ha viljan jag vil se klart jag vill se mina mål jag vill göra det konkret för mig och jag vill sluta göra böjlande översikter jag vill se saker för vad de är jag vill bli metafysiker och föstå världen som den ser ut och inte som jag tolkar den jag vill inte tolka saker då blir det missförstånd
jag vill bestämma mina mål och arbeta mot dom. ta mig fan.
nu ska jag göra äppelpaj med ludde pettan och olle, fan vad jag är glad för de.
adjö
jag tar ingen skit
jag tar ingen skit! fattar du det eller!?
jag tar inte din skit. och även om du säger att det är jag som ger mig skiten så tänker jag inte ta en massa jävla skit för att du säger till mig att det är mitt fel att jag känner att jag borde ha gjort mer gentemot dig än vad du hade förväntat dig av mig
jag tar inte din skit. fattar du?
sluta göra mig otillräcklig. jag är jävligt bra. har goda intentioner och är inte alltid asstrukturerad men ge inte utlopp för ditt misslyckande genom att javetinte, projecera en massa skit på mig som jag inte har med att göra!
jag tar inte din skit. har aldrig gjort och kommer aldrig att göra. den dagen du kan säga nåt till mig utan att vara en översittare och titta ner på mig, då kommer jag kanske att uppskatta ditt sällskap men fram tills dess så är du inget annat än en enslig figur inmålat i ett hörn som du själv byggt upp.
fattar du det!?
ideell örnhaka
det kan finnas anledning att oroa sig. stopp
det finns anledning att tänka sig in i andra människors scenarier. att likt en zombie röra sig i cirklar runt runt runt. att på samma sätt som hans far före sin välja utkanten framför livets egentliga innanmäte. stopp
jag ser framför mig hur unga killar utan annan tillstymmelse till yttrandemöjlighet slår sönder blomkrukor, skriker efter tjejer och killar, dricker lite mer för att våga tro att de vågar lite mer än vad de vågar i livets vardagliga svallningar; kväljningar. stopp
jag tror att jag har kommit till ett högre stadium än vad de har. på mitt sätt. men samtidigt ser jag inte att de också kämpar. att de sliter för att skapa sig en världsbild. visserligen snedvriden i förhållande till min men likaväl en världsbild. de är värda min respekt. jag vill se mig som jämlik med dem. jag vill se att jag kan prata med dessa förvridna själar. se mig i deras ljus. för att inte tappa fotfästet för att vara förankrad i min samtid för att behålla lugnet. för att se hur långt ifrån dem jag egentligen är. samtidigt måste jag se mig som jämlik. annars är jag inte mer än en liten sport. stopp
jag är min egen. jag vill reflektera över att jag snart ska flytta, att jag ska putsa fucking fönster igen, att jag har ofärdiga saker här hemma, att jag har ett pärlhalsband i norrköping, att jag är världens allra ballaste häftigaste skit. stopp
adjö
as far as i can see
jag träffade gille. och en massa människor. lasse från mitt gamla band. hon som rest i ukraina och ryssland en massa. som dansar bra.
jag och namn. och mackarnsson
jag och linda skulle träffas lite. hon tog en natchostallrik på ett ställe så drack vi en öl så kom de andra som skulle till harrys och så gick vi dit o jocke va där o massa annat folk som man aldrig ser nånsin och så gick de som de gick o sen gick vi hem och så gick de som de gick me de o jag sitter nu hemma med ett litet kliande innanför skalpen med en te.
pch lyssnar på anna ternheim och tycker banne mig att det är riktigt riktigt riktigt bra och lite sentimentalt. om ungefär sju timmar börjar jag jobba. och ska va seriös.. sjukt seriös. vi hade inbrott inatt.. förra natten. de va inte ja
fan ja hoppas att jag inte vaknar i samma skick. fast det hade också varit rätt gött. norpan till elgen.. mmmm.. h.. elgen.
adkö
ensamhet och djäkelskap
en revy om mitt liv. jag är ensam. men det är en jävla massa spex om allting..
kommon över bejbi det är en fest på gång.
frågan att besvara, jämt och ständigt. jämnt och ständigt.
vad är kärlek?
precis som filippa bark och månnikka frågar sig..
har jag under mina festivaler rökt så mycket så att mitt hjärta blivit till en hög med aska. oförmögen att brinna.
du betyder så mycket för mig. om jag visste vem du var. pirret i magen, känner du det? jag vill att jag ska känna det. oavsett vem du känner. vad du känner. och jag vill inte bry mig om att du har en massa folk omkring dig. eller att jag har det omkring mig. jag vill bara se dig. och höja dig till skyarna.
låt mig vara. folk drar i mig genom poppanden, ljudliga och bildliga. många efter varandra
det som körde mig i fördärvet i vintrasvåras var just att.. höstas också förfan. mest hösten. var att jag ville projicera något på en annan människa och göra det till självändamålet med mitt liv. det är inte en gångbar metod. en gångbar metod är att tycka om sig själv skitmycket som fan. då blir det liksom över, när bägaren rinner. och det som rinner över kan man ge till andra. det är överflöd av ens egen kärlek. som är så stor så stor. lasse lasse liten.
ja jag har msn igång.. det står att jag är tillgänglig. inom parentes. vafan menar dom med det!? jag är.. j.. jag vill inte vara mer tillgänglig än nån annan. jag är ett geni men det betyder inte att jag vill träffa alla som inte är det. men jag vill förmodligen det. i människor som är olik mig hittar jag de mer intressanta sakerna. jag är inte tillgänglig. jag är gammal.. jag vill vara gammal. så gammal så att man inte orkar bry sig om att man är sjuk ensam och snart ska dö utan bara sitter och tänker sentimentala tankar och ser tillbaka på sitt liv och valen som man aldrig gjorde för att man inte vågade bryta från den förbannade normen. valen som gjorde att du tillslut grånade ända in i själen för att du inte valde mig till din äkta man. eller kvinna. vem ska jag välja då. ska jag välja att leva ett helt liv med mig själv och bara ha mig själv. eller ska jag tingas ha nån annans dåliga sidor också!? varför är det bättre att ha två dåliga sidor i sin vardag istället för en människas dåliga sidor. om du förstår. det är så många som jag skulle vilja känna bättre. är det för att jag tror att jag skulle känna mig själv bättre då? eller är det för att mitt främsta tidsfördriv här i livet är att dryfta en massa trassel med andra "intelligenta varelser". ensamhet och djäkelskap; vilken pangrevy
såg ni. semikolon. mmmmm. semikolon...
je i salfapet är jävligt bra.. lägg såna poängbokstäver på gånger tre eller fyra.. och se till att de är med i två ord. det är hemligheten till hur man knäcker alla. tillexempel hela sin familj så att dom tillslut inte tycker det är kul längre. utan bara tävlar om andraplatsen.
EY DEHÄR E AJSON Å FILLE
ja vet. när vi rappar så sätter vi varje rim och varje rad i takt till hiphopbeatet. det gör det hela mer intressant. SUCKERS
lär er gå innan ni slår ut en tand. fckrs.
regel nummer ett för att gå vidare i sitt liv, bli vuxen och ta ansvar för alla sina handlingar är:
sitt inte uppe om nätterna lyssnandes på musik som du vet får dig i en viss sinnesstämning och tyck synd om dig själv och världen.
melankoli är världens suck. allt stannar upp lite.
eller så är nysningen världens melankoli.. huvet skakar och man kan inte göra nåt annat än att allt kroppen vill.
smack där satt den.
jag har svårigheter att samla tankar. jag brände nästan ner vårt hus idag. jag skulle koka kondenserad mjölk till kola på spisen och då ska det koka i typ tre fyra timmar. så jag satte glatt igång kokandet och begav mig sen ut för att skikta grus, ja. och efter en god tid kommer min mamma hem och poängterar helt riktigt att det luktar lite bränt. lite bränt socker. ja.
jag överlevde och min mor också och grytan också. jag är trött.
jag är ofta trött.
jag vill bara släppa allting. inte bokstavligt utan mer. släppa alla tankar som hindrar mig. typ som att jag inbillar mig att jag vill vara kär. och som att jag tänker ganska mycket på andra onödiga saker. att styra sin hjärna. till att tänka konstruktivt
låter som tomma ord ur vilken töntig gå vidare med dig själv bok som helst. men det finns viktiga saker i den meningen
som jag gillar. och det jag gillar är bra. för jag är bra. och jag är fan det bästa jag vet. och det ser faktiskt ut som att jag har muskler när ljuset kommer ovanifrån och bildar lite skuggor. och man ser inte min dåliga hållning när man släcker lampan
jag är.
adjö.
och hundenfrånhavet är så fin. och jag saknar sandra. fan. o en massa andra. jag kan inte namnge alla men ni som minst anar det är förmodligen dom som jag saknar till största del. jag är orättvis med vilka jag lägger min dyrbara, ja.., tid på.
jag saknar mig. jag kommer och hälsar på mig snart. jag lovar. jag ses imorn. det blir bra..
fan, inte ens i bloggen får jag ut skiten. den som sitter fast i mig. det gör fortfarande ont. det är fortfarande obekvämt. det är fortfarande en naggande känsla i min kropp att något inte är som det ska. en dag öppnar jag ögonen och ser. jag ser.. jag ser. jag såg ingenting den dagen som vanligt en dag ska jag ta upp parralellerna jag drar hela tiden tar en tillbaka samma me poesin om de e bra poesi du fattar som läser att kärringarna inte är vad dom äter.
det för fortfarande ont i mig.
adjö