all makt åt folke

jag bär på en längtan. inom mig. ett hålrum som endast du fyller. ett hålrum jag inte visste fanns. jag anade ugglor i mossen när du rörde dig i mina tankar. allt oftare. en saknad. värme. passion. ömhet och generositet. tanken ligger alltid efter handlingen. i vårt fall långt efter. i närheten är gränser och överenskommelser som bortblåsta. runt hörnet lurar något värre. kedjereaktioner. om en länk uteblir upphör hela processen. å andra sidan finns en svårighet i att utelämna oss. en papperspåse över huvudet? två starka, lika laddade magneter skulle i detta fall hjälpa oss, men icke. det blir som det är. men nu får det va nog. det kan inte fortgå. det gör mig ont. hur det än går. å ena sidan. å andra sidan. är gräset grönt. uttryck tar sig inte ut. fingrar hittar inte till punkt eller prickar. när ingenting spelar nån roll när man vill bli nergrävd och bortglömd varför finns det aldrig nån som kan säga hur det är och hur det kommer att gå. när allt man vill finns framför en. är man då redo. är man då kapabel att ta steget som man inte kunnat. men ej heller haft viljan att ta. en skurk är jag. en skurk förblir jag. hur jag än vrider och vänder mig. en skurk med en längtan. en längtan så djup att den inte går att dölja med varken skog eller betong. ett djup som jag allt för ofta trillar ner i. allt för lätt. jag är svag. svagare människa får man leta efter. svagheten ligger inte i mitt jag utan i mig. tillsynes väl instängd kommer jag på den mitt uppe i allting. för sent för att stoppa den. för sent. skadegörelse är min lott. skada. lidande. jag är vad jag är. det blir som det är. jag blir vad jag är. en slav under djupet. så låg som någon någonsin förmår. lägre än glocalnet exempelvis. vad mer för mår jag i detta nu. framtiden ligger för mig och jag måste välja. jag måste komma till klarhet och gå från klarhet till klarhet.. för att få klarhet. i saker jag aldrig kommer nå. vad är då livet. en flyktig doft. ett ögonkast. djupen sluter sig omkring mig och jag är åter den jag fruktar. det jag aldrig förmår avstå från. närheten. avstånden som bara blir mindre och mindre. länkarna som måste utebli. tankarna som uteblir. kvar finns närheten. djupet gör sig påmint. närheten. närheten. som aldrig förmår upphöra. uppföra sig. en drog så originell i alla aspekter att vi inte förmår avstå den. endorfiner sprider sig. dopamin frigörs. varje sinne är på sitt yttersta. för maximal effekt. Pmax. men till vilken nytta. onyttan. jag är slav under mitt djup. min svaghet. min djupaste oro och hemlighet. återigen har den tagit över mig. jag är utelämnad. du är mig övermäktig. jag förmår inte stå emot utan din hjälp. midnattstimmans köld är svår. tio små nissar i djup snö går. uggla hoar från sitt näste. istapp faller från sitt fäste. nisse spetsas utav tappen, ligger dör på utetrappen.
godnatt

under tjugofyra timmar kan man åstadkomma en hel del.. till att börja med kan man tillreda en ofantligt smaklig, och smakrik inte minst, chailatte. delad på två. diskutera liv och dylikt. man kan spela gitarr och låtsas vara duktig. man kan bete sig på ett sådant sätt som för stunde.. på ett sådant sätt som alltid känns naturligt och riktigt för att sedan åter igen inse att det tyvärr inte är en del i någon form av hållbar utveckling. man kan se solens första strålar klockan 06.02. man kan sova i fyra timmar. gå upp och göra gröt. man kan diskutera vägval till kristdala med sin mor varpå fadern i huset lägger sig i och föreslår en annan väg. varpå min mor håller fast vid sitt tidigare förslag vilket leder till att fadern i huset, enligt denne själv, har blivit utsatt för smutskastning, förnedring och ignorans. faktum kvarstår att denna person har en tendens att alltid inneha den korrekta sanningen, den enda sanningen, om precis allting. och om man inte är av hans åsikter så är man plötsligt inte mottagbar för argument samt en skitstövel. återigen. faktum kvarstår att om man påpekar detta så blir fadern i huset plötsligt till en slagpåse för hela världen och alla har gemensamt gått samman till en långvarig offensiv mot denne. sedan kan man exempelvis åka och hämta oscar, bege sig till UKM i kristdala och där få bekräftat vilken HÅLA man trampat i. man kan slå ihjäl dötid på diverse sätt. man kan spela en låt. man kan bli föreslagen att skicka demo till ett skivbolag i malmö som förmodligen kommer att vara mycket intresserade. man kan bli föreslagen att skicka en demo till fröken som har hand om den nya scenen på hultsfredsfestivalen. man kan få asmycket cred från samtliga närvarande och gå vidare till regionfinalen i oskarshamn. man kan åka hem till oscar och spela tvspel.

sen när man väl är hemma och sansar sig och börjar tänka över dagens strapatser kommer man ofta fram till diverse slutsatser. så som att jag förmodligen bör satsa på min musik under en tid framöver. samt att jag inom de närmsta veckorna kommer ha det väldigt stressigt inte bara i skolan utan överallt, även i örat exempelvis.. stressigt som fan. man kan inse vikten av att andra människors liv sammanvävs med ens eget och inse hur mycket vissa betyder för en och hur mycket man tycker om dessa och uppskattar deras närvaro.

tack, för allt ni säger och för att ni överhuvudtaget finns.


jag tycker om er så mycket, jag hoppas att ni förstår det.

man kan sedan, som en oerhört nöjd och lycklig person, bege sig till sin säng för att där inta en välbehövlig skönhetssömn.

let's go and watch the sunrise

påsk, pesach, pescado

en fisk

nu ska jag skriva om mitt påsklov. jag har sytt tolv kassar. jag har räknat på min kommande vinst i företaget vilken förhoppningsvis täcker huvuddelen av min studentutstyrsel som säkerligen kommer att inhandlas på däreissmann ei veimmeirbei. DRR. jag väger bara sjuttio kilo och sanningen är jag tjänar mer pengar på kassar än min sångkarriär.
jag vägde mig idag apropå jelenas påpekande angående påskmatens inverkan på vikten. jag blev aningen chockad. sextiosju stycken. ganska mycket för att vara mig.

sist jag satt vid datorn åt jag en håningsmacka och då trillade den på tangentbordet och håningen täckte tjugo knappar. det tog ungefär en halvtimme att göra rent. och så tänkte jag ringa linnéa häromdagen men hon svarar ju aldrig. mestadels för att hon numera är bosatt i skogen. nån annan ringde jag inte. mitt spån

idag fick jag en chock. först blev jag oerhört vredgad då studera.nu sa till mig att jag var en dålig problemlösare under tjugo minuter. konstant. sedan kom det till rätta. efter detta läste jag mina mail som jag inte läst tidigare.. på lördag klockan fjorton nollnoll ska jag infinna mig i fucking kristdala för soundcheck och ska inleda UKM där där jag som första akt klockan sjutton och trettio ska framföra ett stycke. detta innebär en hel dag i kristdala samt att tidigare planer på fest i västervik plötsligt skiter sig. nedrans.

jag tar studenten om två månader mois deux fois. .. FOIS!? Mais noon! mois deux jours.. oui d'accord. kräks. kunskapens rötter äro bittra, men dess frukter äro ljuva. min mor tror att jag, något som jag visserligen själv myntade, lägger manken till klarar ett mvg i både kemi breddning och bioteknik och ett g i fysik b och ett mvg i alla andra ämnen. jag glömde visst påpeka det faktum att mona jensen är hård som sten och att ulf linderbäck luktar så äckligt så att man inte vill ha hans hjälp. revolving. resten går som smör.

jag ska sluta säga att jag är snygg. jag har under de senaste tre dagarna insett min snygghet och om jag då påpekar den framstår jag för mig själv som en ytterst töntigt stekig vimmerbyspännis. nånting som jag för övrigt förknippar med kissbajsochkräks

smyckning av staden kommer att äga rum då tid har lust att infinna sig i mitt liv. något som hon allt för ofta avstår från, inte bara i mitt fall utan även för kreti och pleti i allmänhet.

adjö

är jag ditt andrahands val? något du tvingas tillgå när dina huvudintressen plötsligt visar sig vara svåra att genomföra. är jag då den torra, tråkiga, inskränkta och intellektuellt handikappade tölp du då vänder dig till för att denna ständigt tränger sig på och gör sin existens gällande. samt att bandet du en gång, till synes av misstag,  lyckades binda med denna förblindade cancersvulst nu har vuxit sig både för stort och torftigt för att operera bort. jag får aldrig grepp om min omtanke är av någon som helst magnitud för din storartade person. och huruvida din omtanke omfattar mig i min simpla självdestruktion.

och att komma hem under fyra dagar och försöka umgås med mig under de 20 minuter som du tvingas avsätta för att jag ständigt tränger mig på gör inte ovanstående resonemang enklare. när jag glider omkring på 70-80 Hz så ligger din frekvens snarare kring det dubbla gånger pikvadrat. det blir både krystat, ansträngande och destruktivt. vi borde kanske inte ses förrän du har tid för mig. jag kanske borde säga detta till dig. något jag planerar göra inom kort då denna tanke grott och fått större gensvar med tiden.


Erikshjälpen second hand i vimmerby. the place to be. stället har varit stängt senaste månaden. efter en månads renovering öppnades denna oas åter för allmänheten förra lördagen, vilken jag för övrigt tillbringade i en äcklig samhällssal stressad till tusen med ångest som rann ut genom öronen. ( högskoleprov )
för första gången på.. länge.. bedrog jag mig i sällskap med astrid dit för att utforska denna ombyggnation. en omvälvande upplevelse om jag får säga mitt. till en början springer vi in ett smalt antikvitt bälte, ett smalt rött bälte, ett smalt vinrött bälte, samt ännu ett av en färg som ej fastnade i långtidsminnet. efter detta fann jag ett ljusblått pärlhalsband av något slag. senare ett par stora solglasögon med röda. nu till det stora klippet. blå skinnjacka av modellen senare åttiotal med borttagna axelvaddar, kort i midjan och ärmar, fet krage och en dragkedja som knäpps upp mot vänster axel och där någonstans trodde jag att jag var fulländad. sedan springer jag in i ett par svarta gamla bowlingskor som fullständigt lamslår mig. 218 kronor för hela kalaset. saker som folk inte vill ha skänks till erikshjälpen. där köper alla dessa saker och pengarna går till deras arbete för människor i tredje världen. så sjukt bra grej dedär med secondhand. jag kände mig snygg och bra. det var ganska skönt fuck-tiskt

love var hemma i 24 timmar. vi var och åt hos familjen bengtssons (kolla kaolin i sthlm dale karlsson och karin bengtsson oerhört duktiga keramiker ) och deras barn kalle och lisa. fett trevligt gäng. sedan hemåt och så snackade vi om livet från halv ett till klockan blev tre. vi slogs lite i köket och han armbågade mig på näsan, den ömmar. mamma kollade på, hon ville inte lyssna på pappa som snarkade så hon smög sig på oss istället, något vi inte fick reda på förrän dagen efter. han är oerhört bra. min storebror. på många sätt.. framförallt är han klok och kan se saker ur många perspektiv varav det främsta är det mänskliga. jag beundrar honom

jag vill åka tåg. långt. och inte stanna. eller jag vill åka till ett bra ställe. och ha det bra. sen åka mer tåg. lyssna på musik och tänka jättemycket. jag saknar mitt tänk. det är inte lika bra som det en gång var.

ge mig en vägg, jag ska gå in i den

vi tar det från början.

då uppstår problematiken. det finns diverse begynnelser. hur som haver

i begynnelsen. skapades en monter av någon slags billig spånskiva med en trälistram på baksidan. denna förskönades på två dagar till en groteskt välgjord monter... drr!

saken är den att jag var för snål för färg (300 spänn för 3 liter, jag säljer mig själv för mindre) och tog istället tyg vilka applicerades på montern och därefter skrev jag kasse uf på hela historien. detta tog mig två arbetsdagar och en hel del jobb och förtret. i fredags gick jag upp klockan sex och åkte till skolan för att därifrån med buss färdas vägen till kalmar. montrarna skulle med. Dessa rymdes dock ej i bussens lastutrymme. när busschaffisen filurade på hur han skulle lösa detta problem gick alla och satte sig i bussen. så tillslut så lyfte han och jag in större delen av montrarna i själva bussens passagerarutrymme. jag förstår inte varför man i dessa mindre kriser försöker hjälpas åt istället för att placera sig i sin homogena grupp i ett hörn och där berömma ens homogena klädstilar och häftigheter.
väl i kalmar, in på mässan, ställa upp montern, hälsa på alla runt omkring, sälja lite skit, vinna andrapris i bästa webbplatstävlingen ( www.kasse-uf.tk ) skaka hand med 3 m långe rickard sjö.. ström? sjöberg? och åter till montern för att se glad ut stå upp och sälja lite till. hem via buss ( dom sågade sönder allas montrar så att de fick plats i bagaget.. montrarna som många med mig lagt ner oerhört mycket arbete på.) i med mat iväg till folkhögskolan för att framföra diverse musikaliska egenheter för ett gäng från bolivia som var på besök. jag önskar att jag hade haft tiden och orken att språka med dessa mer än vad som nu var fallet.. oerhört intressanta människor. lördag - högskoleprov skit trött arg grr uppgiven sen sprang jag i en timme, duschade och åkte till astrid och snackade skit till inpå småtimmarna kom inte i säng förens fyra, gick upp på söndagen omkring halv tio för att under fyra timmar traska i skogen i solen och i vattnet använde större delen av eftermiddagen kvällen till att söka återfinna mitt svunna jag.

idag under andra lektionen fick jag yrsel och det kändes sådär som det gör när man inser att man inom en snar framtid kommer att svimma. fick vatten av mona ( världens bästa lärare ) och det blev aningen bättre.

jag är uttorkad. fysiskt och mentalt. det är jag som är döden. smal, vit, inte mycket innanför pannbenet och går omkring i svarta kläder med en lie och är allmänt cynisk.

tröttheten slår till. det faktum att jag inte sovit ordentligt under en längre tid samt att stressen har stått mig upp i näsan gör inte livet enkelt.

jag skulle ha
-skickat brev till linnéa i tid till födelsedagen
-skickat brev till emmy innan hon hann hem
-skrivit låtar tills på onsdag
-pluggat religion
-sovit
-jobbat med projektarbetet
-tagit det lugnt

men jag har inte ägnat mig åt nyss nämnda, för fem öron.

på onsdag ska jag spela på nisses det ska bli roligt hoppas att folk dyker upp ur marken med små plopp-ljudeffekter, detta skulle te sig aningen roande. jag hoppas att jag hinner klart med allting som jag har att göra. men jag måste sova och ta det lugnt. för annars dör jag. döden kan dö jagsvärpågudfan.

min lön kommer fem år för sent. i'm five years ahead of my time. (alltså bob hunds cover..)
jag insåg för en tid sen att arcade fire håller måttet. kvallitetsmusik. efter att hört introt till första låten igen kunde det utan tvekan åter konstateras att det man lyssnar på är sjukt jävla bra.

åter igen ett långt blogginlägg. Åter igen en sen natts reflektioner över livet, detta egentligen helt meningslösa husbygge som blir mer komplext för var dag som går och tillsist ruttnar och rasar samman.