all makt åt folke

vad är kärlek? 

precis som filippa bark och månnikka frågar sig.. 

har jag under mina festivaler rökt så mycket så att mitt hjärta blivit till en hög med aska. oförmögen att brinna. 

du betyder så mycket för mig. om jag visste vem du var. pirret i magen, känner du det? jag vill att jag ska känna det. oavsett vem du känner. vad du känner. och jag vill inte bry mig om att du har en massa folk omkring dig. eller att jag har det omkring mig. jag vill bara se dig. och höja dig till skyarna. 

låt mig vara. folk drar i mig genom poppanden, ljudliga och bildliga. många efter varandra

det som körde mig i fördärvet i vintrasvåras var just att.. höstas också förfan. mest hösten. var att jag ville projicera något på en annan människa och göra det till självändamålet med mitt liv. det är inte en gångbar metod. en gångbar metod är att tycka om sig själv skitmycket som fan. då blir det liksom över, när bägaren rinner. och det som rinner över kan man ge till andra. det är överflöd av ens egen kärlek. som är så stor så stor. lasse lasse liten. 

ja jag har msn igång.. det står att jag är tillgänglig. inom parentes. vafan menar dom med det!? jag är.. j.. jag vill inte vara mer tillgänglig än nån annan. jag är ett geni men det betyder inte att jag vill träffa alla som inte är det. men jag vill förmodligen det. i människor som är olik mig hittar jag de mer intressanta sakerna. jag är inte tillgänglig. jag är gammal.. jag vill vara gammal. så gammal så att man inte orkar bry sig om att man är sjuk ensam och snart ska dö utan bara sitter och tänker sentimentala tankar och ser tillbaka på sitt liv och valen som man aldrig gjorde för att man inte vågade bryta från den förbannade normen. valen som gjorde att du tillslut grånade ända in i själen för att du inte valde mig till din äkta man. eller kvinna. vem ska jag välja då. ska jag välja att leva ett helt liv med mig själv och bara ha mig själv. eller ska jag tingas ha nån annans dåliga sidor också!? varför är det bättre att ha två dåliga sidor i sin vardag istället för en människas dåliga sidor. om du förstår. det är så många som jag skulle vilja känna bättre. är det för att jag tror att jag skulle känna mig själv bättre då? eller är det för att mitt främsta tidsfördriv här i livet är att dryfta en massa trassel med andra "intelligenta varelser". ensamhet och djäkelskap; vilken pangrevy

såg ni. semikolon. mmmmm. semikolon...

je i salfapet är jävligt bra.. lägg såna poängbokstäver på gånger tre eller fyra.. och se till att de är med i två ord. det är hemligheten till hur man knäcker alla. tillexempel hela sin familj så att dom tillslut inte tycker det är kul längre. utan bara tävlar om andraplatsen. 

EY DEHÄR E AJSON Å FILLE

ja vet. när vi rappar så sätter vi varje rim och varje rad i takt till hiphopbeatet. det gör det hela mer intressant. SUCKERS

lär er gå innan ni slår ut en tand. fckrs. 

regel nummer ett för att gå vidare i sitt liv, bli vuxen och ta ansvar för alla sina handlingar är:

sitt inte uppe om nätterna lyssnandes på musik som du vet får dig i en viss sinnesstämning och tyck synd om dig själv och världen. 

melankoli är världens suck. allt stannar upp lite. 

eller så är nysningen världens melankoli.. huvet skakar och man kan inte göra nåt annat än att allt kroppen vill. 

smack där satt den.

jag har svårigheter att samla tankar. jag brände nästan ner vårt hus idag. jag skulle koka kondenserad mjölk till kola på spisen och då ska det koka i typ tre fyra timmar. så jag satte glatt igång kokandet och begav mig sen ut för att skikta grus, ja. och efter en god tid kommer min mamma hem och poängterar helt riktigt att det luktar lite bränt. lite bränt socker. ja.

jag överlevde och min mor också och grytan också. jag är trött.

jag är ofta trött. 

jag vill bara släppa allting. inte bokstavligt utan mer. släppa alla tankar som hindrar mig. typ som att jag inbillar mig att jag vill vara kär. och som att jag tänker ganska mycket på andra onödiga saker. att styra sin hjärna. till att tänka konstruktivt

låter som tomma ord ur vilken töntig gå vidare med dig själv bok som helst. men det finns viktiga saker i den meningen

som jag gillar. och det jag gillar är bra. för jag är bra. och jag är fan det bästa jag vet. och det ser faktiskt ut som att jag har muskler när ljuset kommer ovanifrån och bildar lite skuggor. och man ser inte min dåliga hållning när man släcker lampan

jag är. 

adjö. 

och hundenfrånhavet är så fin. och jag saknar sandra. fan. o en massa andra. jag kan inte namnge alla men ni som minst anar det är förmodligen dom som jag saknar till största del. jag är orättvis med vilka jag lägger min dyrbara, ja.., tid på. 

jag saknar mig. jag kommer och hälsar på mig snart. jag lovar. jag ses imorn. det blir bra..

fan, inte ens i bloggen får jag ut skiten. den som sitter fast i mig. det gör fortfarande ont. det är fortfarande obekvämt. det är fortfarande en naggande känsla i min kropp att något inte är som det ska. en dag öppnar jag ögonen och ser. jag ser.. jag ser. jag såg ingenting den dagen som vanligt en dag ska jag ta upp parralellerna jag drar hela tiden tar en tillbaka samma me poesin om de e bra poesi du fattar som läser att kärringarna inte är vad dom äter. 

det för fortfarande ont i mig. 

adjö