de nya jordens äpplen

av nån oförklarlig anledning så förväntar man sig helt plötsligt nya saker. jag åsyftar då inte livets stora frågor utan jag hänvisar till mina egna erfarenheter kring mitt intag av det vågbaserade mediet. jag åsyftar då ljudvågor. 

varje gång jag lyssnar på musik väntar jag ideligen på reklaminslag efter att en låt slutat. så länge man spelar musik från en dator så tänker man

" come visit the spotify blog " 

have you heard about our new sersch function

hej, förlåt att ja stör, jag ville bara

wäwe kassäwä, en fantastisk röst. 

hon heter ju som en glass. hur kan man heta som en glass och seriöst försöka marknadsföra sig som jazzsångerska?

nog om mina enkla trubbel


jag ska prata mer med linda, när man pratar med henne faller saker och ting på plats. hon frågar frågor som är enkla och som man kan svara på och förstå vad som inte stämmer

plus att hon sitter, mellan liksom.. jaa.. jasägerdådet. 


fiska fisk. plocka svamp. fan. köpa ackvarellpapper innan jag börjar med ackvarell.


känna mig fram. tänka på viktiga saker. skriva dendär listan. viktigt kort sikt. viktigt lång sikt. oviktigt kort sikt osv. 



och ja jag känner mig ensam. jag vill att nån ska sitta i mitt kök. på mitt golv. inte säga nånting fan håll käften men va smart och... jaa.. va smart. 

jag lyfter blicken och inser i samma sekund att jag har mig själv här. det är inte ensamt. jag är en fantastisk varelse. som dräller ut mitt liv på nätet. hej här har ni mina innersta tankar punkt blogg punkt se

man får skriva sina innersta tankar. eller sina yttersta
och det är inget man ska behöva försvara. för jag är mig själv. och det är jag. glad för.

och ja jag kommer att göra bra ifrån mig. jag har det i mig. jag vet att jag har det i mig. engagera mig och jag har världen i min hand. 

hela världen alltså


låt mig leka med dig. min hjärna har nånting som är få förunnat. jag är egocentralistisk. jag skojjade. 
jag tycker om mig själv. alldeles för mycket




innanför min förövrigt ny- och välfrisserade skalp finns en värld så komplex, intressant och egen att inte ens jens lekman hade kunnat skriva om den. 




gå och lägg dig

godnatt 

detaljerna, tar en tillbaka

samma med poesin, om det är bra poesi.

jag dör. nu dör jag. hela tanken med dagen idag som den var till sin natur har varit att dränera mig på all energi, all ork, all spänst, allt liv som finns. det är guds plan med dagen idag för mig. han har lyckats över förväntan. (ja, jag vet vad han förväntade sig) lära olle lite hyffs. mm visst. du har dödat mig. by friday, you have killed me. för helvette. två arbetsdagar. fulla med fucking jävla slit. idag flyttade vi om hela halva butiken. skor och hyllor till höger och vänster

det blev skitbra. skit jävla asbra blev det. men jag tog slut. jättejätteslut. och så skulle vi kolla sängar. det sket sig. och sen sa lennart att han var rörd. för att vi hade jobbat så bra. jag förstår honom, jag jobbar bäst när jag jobbar bra. och sålde skor till thomas svarén. världens skönaste kille. tid existerar inte. jag vill inte ha tid i mitt liv heller. jag vill ha mig


jag går runt och är arg, sur, trött, tyst. jag vet att du läser dethär erik, och jag vet att du läser det pappa. jag ber om ursäkt. 

så.


det berättigar inte en fortsatt svinighetsfront mot min närhet men jag tror att jag kommer att trotsa lagen om alltings jävlighet och göra den svinigare än någonsin. svina som få. 




fan ja orkar inte mer. jag måste stanna upp lite. och röra på mig. och tänka över vad jag har innerst inne

jag måste medvetet dränera ut sådant som inte förtjänar att vistas i min kropp. och städa. det vill jag göra i helgen. och köpa köksmäbler. och en säng.



det gör ont i mig. men jag dör lite. 



adjö

kantarellrussin

hej dagboken. 

häromdagen jobbade jag. sen ville jag gå hem, dra en filt över mig, kurera min arma kropp som förföljs av halsont och krasslighet. samt en lättare känsla av feber. istället träffar jag linda, mathilda och lollo. äter glas dricker kaffe har trevligt
" vi ska laga middag sen vill du hänga med? " jaa, vad svarar man på en sån sak?
jag tog på mig ansvaret att fixa ett gott vin och en ost. 

två hundpromenader och fem minuters deckning på soffan senare var jag på plats. lika så linda med en flaska vin och mathilda med en flaska vin. jaa.. det gick som det gick. sen sov jag typ inget den natten. för de gick som de gick. sen. 

jag är idag väldigt trött.. ska öppna butiken imorgon. jag plockade kantareller med linda idag. den andra linda. sen åkte vi hem och åt hos mig. åkte till hultsfred och räddade hennes katt.. åkte hem till gårdveda och åt kantarellmacka och på vägen hem lyssnade jag på eva dahlgren. vilken kvinna. min stereoridorebror har ett välbetalt jobb.. jag är honom avundssjuk.

jag ska kurera mig och imorgon tänker jag va grym på jobbet. 

jag är fantastiskt finurlig och en riktigt fin kille. en sån som trivs med sig själv och som vill alla väl. innerst inne. 
jag knäcker. er.

adjö

klausie

jag har en jobbig sak framför mig. 

jag har eventuellt fått jobb på spunk. spunk-festivalen. internationell teaterfestival i vimmerby. folk från hela världen. bland annat bolivianerna. 

det är samma datum som malmöfestivalen. exaktamente. och varje dag spelar ett eller två bra band. alltså intressanta bokningar. inte typ. the sounds. eller thåström. utan ale möller band. el perro del mar. soundtrack. 

tjäna pengar och vara i vimmerby. eller att göra av med pengar och träffa vänner och lyssna på bra musik, i malmö.


jag är oförmögen att själv styra detta val. jag har redan jobb.. jag har ett jobb till. och nu har jag fått ett jobb till. 
jag kommer inte att träffa så mkt folk i sommar. 


och jag borde städa upp på mitt rum. då är det lättare att hålla rent i huvudet. jag vill träffa människor.

och jag vill ha närhet. på ett sätt. på ett sätt inte. det finns en person som jag inte kan få nog av. och henne vill jag träffa mer. daaaah. jaa.. mycket mer. mermermer. hela tiden. mer. hon är smart. och jag tror att hon lyssnar på mig. men är egentligen intresserad av trettioåriga maskulina karlar, med muskulösa muskler och mastodont.. jaa.. 

jag har inte allt. men jag är mig själv. och jag kan uppfylla tomrummet som finns inom mig. frågorna som jag bär på kan bara jag svara på. jag kan dryfta tankar med människor men det är bara i mig själv som jag kan hitta rätt. 

sen att jag tycker att det är sjukt trevligt att dryfta mina tankar med andra är en annan sak. det kan jag njuta av. och att dela med mig av mig själv, och att lyssna på andras liv. 

därför vill jag åka till malmö och träffa människor. och därför vill jag vara hemma i vimmerby med bolivianer och mig själv. 


fattar ni. sjukt?

jag och min pappa har grävt hela dagen. vi blev nästan klara med en massa grävande. sjukt mycket grävande. två meter ner i marken. med småländska stenar överallt.. stora som små. men ingen jord var det. sen kom gudmund och magnus förbi. vi snackade skit. kollade på deras höganäsbord som dom hade hittat när dom hade undersökt en nerlagd blixtlåsfabrik. sjukt spännande. sen åt vi kladdkaka och bröt oss in på astrid lindgrens värld. securitas på alv har alltid kört runt i en bil med helljus på och letat efter folk. idag såg gudmund en bil parkerad utanför med den välbekanta loggan på. vi beslöt att dra oss tillbaka. magnus började skoja om att " han är bakom oss!! " två till tre gånger. plötsligt väser gudmund " shit, där e han! " och sticker iväg in mot höger, jag tittar upp och ser den välbekanta kantiga skepnaden som förmodligen tillhörde en securitasvakt och ger mig av uppför en backe, likt många tyska barn tydligen gjort för den var skithal och jag halkade och trodde att allt var kört, men han tog mig inte. och jag kunde springa vidare. mange stog kvar och skrattade lite för gudmund måste ju ha skämtat. men insåg snart sitt fatala misstag och lade sina långa ben på ryggen. vi sprang och sprang och sprang hoppade över staketet på samma ställe där vi hade gått in, över vägen och in i bilen. sjuuuuukt utpumpade och adrenalinstinna. 

imorgon är en ny dag. jag planerar att gråta, bra dag att gråta på, och en bra dag att förgylla sin tillvaro med en god vän. och ett gott ord för sig själv.


jag knäcker. mest för att jag är jag. jag vill inte lära mig rita industridesignsnyggt. det spelar ingen roll om jag ritar skitsnyggt och grejjen e skitful och korkad. skal är inte min grej

adjö

stanna upp

shit världen skevar


allting skevar. jag är mitt i hjulet. det snurrar runt.

vem ska säga åt mig att stanna!? min mamma!? jag lyssnar inte ens på min mamma när hon säger saker till mig som jag vet att jag egentligen borde lyssna på för då skulle jag må mycket bättre


jag har det på känn nu. precis just nu. jag är mitt i skiten och jag vet inte för vem jag gör allting. men jag är rädd att det inte är för mig. jag vill träffa sissi. cisi. sushi igen. jag vill måla rita skriva skissa sjunga dansa älska allt jag gör 

men jag jobbar i skobutik. sover länge på mornarna. pratar med en slapp mun och är fysiskt inaktiv tolv dagar i veckan

jag vill

läsa fler böcker, jobba mindre och jobba effektivare när jag väl jobbar

fan jag måste göra en sån prioriteringslista.. jag ska sätta upp ett larm så ja kommer ihåg det imorn

viktigt och brottom. viktigt och inte brottom
oviktigt och brottom och oviktigt och inte brottom

sjukt bra kategorier. jag ska ta tag i gamla papper och få denhär båten på rätt köl igen.

linda kom förbi idag. jag blev ställd. men alltid lika glad. jätteglad. och tänker att jag vill vara mer med henne. mycket mer. kanske hela tiden. fast inte hela tiden. men när jag inte har nåt att göra vill jag ha henne här. eller mig där. typ i hennes knä. fast ändå inte. för historien visar att det inte fungerar. plus hon bor i norge. samtidigt som felicia borde va här. och så vill jag träffa sissi. sushi. 

ja måste sova nu. mitt jobb är fantastiskt viktigt. 


ja fick bandet klippt på arvika. hängde med michel. badade varje dag. fick köpa endagspass till lördagen. åkte knarkspan bil. blev nästan rånad av en tjock lodisgubbe och såg fever ray. ah o flotträvarna. frittyrrävarna. jag skär mig. på datakanten 



shit köksbord är fett keff miljö, man får ingen power här.


fan olle skaffa dig distans. skaffa dig ett utrymme där bara du existerar. du måste ju vara själv nån gång.
oftare, oftare, oftare, oftare, gråt lite och tyck om dig själv mer än aldrig förr


jag såg hitchkock film precis, trollbunden. sjuktligt bra. skönt att se riktig film på nåt sätt. innan allting blev förstört och fördärvat. 

jag är det mest fantastiska som finns i mitt liv. dansa. sjung. sträck på dig. 


adjö

har du inga trosor ska du inte stå på huvudet

mark levengoods farmor. 
har även dryftat uttryck som; om du har ett paraply uppstoppat i rumpan, öppna inte. 
eller om det var mormor. hon är ju finländsk. och farmor e ammerikanski. antar jag. 

och så har jens lekman fått svininfluensan. 


och audrey tautou ska spela huvudrollen i Coco avant Chanel. jag ser fram mot. 



idiotjim, idiotludde, idiotsanna, idiotolle, 
                                                                                                            (riktiga jordgubbar smakar naturligt och klistrar mot tänderna)

alltså attjag var på arvika. nattliga bad med människor som saknas. längtan efter att stå upprätt med välrodd rygg och starkt kynne. som david efter att dentisterna förgrep sig på honom. att inte framstå som två. att jag framstår som en singulär person. 

jag vill inte vara omtyckt. att vara omtyckt tyder på att man gör saker som är korrekta, gängse. jag tänker mig att provocerandes så behåller jag mig själv. jag är mig själv. istället för att slava under en publik uppmärksamhet över något så tafatt som spexighet? vem vet. det får vara nog. ge mig nån att dela regnet med så är jag nöjd. 


väl hemma i köket sätter han sig ner. han äter dendär frukosten som han tror gör honom annorlunda. han läser dn och tänker att, man borde kanske göra något av sitt liv. han känner plötsligt hur uppenbart allting är, hur kommer det sig annars att han alltid blir till avslagen svavelgas så fort han kommer hem. inom väggarna till detta hus finns ingenting. han ser sig om, tittar på fondtapeten. inom detta hus finns ingen kreativitet, väggarna suger upp allting som inte är vanan trogen. märkligt nog sker det vanligtvis utan anledning. ty huset i sig har inga övernaturliga krafter, inget att leva för förutom sin eviga förruttnelse. men från tyskan nilsson fram till dagens familjen olsson/lundin har människor levt sina liv, innanför dessa väggar. han frågar sig hur många du knäckte, hur mycket du köpte, hur många grisar slaktade du? 
när allting blir för stort så säg ifrån. säg till mamma säg det till pappa. ni kommer aldrig få veta, vad som händer med oss sen.


han fyller på tekoppen, sätter på skivan med bo kaspers orkester som så många gånger snurrat i kökssystemets innanmäte och faller åter ner i vardagens gäggiga träskmarker.  

adjö