all makt åt folke

jag har eventuellt fått jobb på spunk. spunk-festivalen. internationell teaterfestival i vimmerby. folk från hela världen. bland annat bolivianerna. 

det är samma datum som malmöfestivalen. exaktamente. och varje dag spelar ett eller två bra band. alltså intressanta bokningar. inte typ. the sounds. eller thåström. utan ale möller band. el perro del mar. soundtrack. 

tjäna pengar och vara i vimmerby. eller att göra av med pengar och träffa vänner och lyssna på bra musik, i malmö.

jag är oförmögen att själv styra detta val. jag har redan jobb.. jag har ett jobb till. och nu har jag fått ett jobb till. 

jag kommer inte att träffa så mkt folk i sommar. 

och jag borde städa upp på mitt rum. då är det lättare att hålla rent i huvudet. jag vill träffa människor.

och jag vill ha närhet. på ett sätt. på ett sätt inte. det finns en person som jag inte kan få nog av. och henne vill jag träffa mer. daaaah. jaa.. mycket mer. mermermer. hela tiden. mer. hon är smart. och jag tror att hon lyssnar på mig. men är egentligen intresserad av trettioåriga maskulina karlar, med muskulösa muskler och mastodont.. jaa.. 

jag har inte allt. men jag är mig själv. och jag kan uppfylla tomrummet som finns inom mig. frågorna som jag bär på kan bara jag svara på. jag kan dryfta tankar med människor men det är bara i mig själv som jag kan hitta rätt. 

sen att jag tycker att det är sjukt trevligt att dryfta mina tankar med andra är en annan sak. det kan jag njuta av. och att dela med mig av mig själv, och att lyssna på andras liv. 

därför vill jag åka till malmö och träffa människor. och därför vill jag vara hemma i vimmerby med bolivianer och mig själv. 

fattar ni. sjukt?

jag och min pappa har grävt hela dagen. vi blev nästan klara med en massa grävande. sjukt mycket grävande. två meter ner i marken. med småländska stenar överallt.. stora som små. men ingen jord var det. sen kom gudmund och magnus förbi. vi snackade skit. kollade på deras höganäsbord som dom hade hittat när dom hade undersökt en nerlagd blixtlåsfabrik. sjukt spännande. sen åt vi kladdkaka och bröt oss in på astrid lindgrens värld. securitas på alv har alltid kört runt i en bil med helljus på och letat efter folk. idag såg gudmund en bil parkerad utanför med den välbekanta loggan på. vi beslöt att dra oss tillbaka. magnus började skoja om att " han är bakom oss!! " två till tre gånger. plötsligt väser gudmund " shit, där e han! " och sticker iväg in mot höger, jag tittar upp och ser den välbekanta kantiga skepnaden som förmodligen tillhörde en securitasvakt och ger mig av uppför en backe, likt många tyska barn tydligen gjort för den var skithal och jag halkade och trodde att allt var kört, men han tog mig inte. och jag kunde springa vidare. mange stog kvar och skrattade lite för gudmund måste ju ha skämtat. men insåg snart sitt fatala misstag och lade sina långa ben på ryggen. vi sprang och sprang och sprang hoppade över staketet på samma ställe där vi hade gått in, över vägen och in i bilen. sjuuuuukt utpumpade och adrenalinstinna. 

imorgon är en ny dag. jag planerar att gråta, bra dag att gråta på, och en bra dag att förgylla sin tillvaro med en god vän. och ett gott ord för sig själv.

jag knäcker. mest för att jag är jag. jag vill inte lära mig rita industridesignsnyggt. det spelar ingen roll om jag ritar skitsnyggt och grejjen e skitful och korkad. skal är inte min grej

adjö