all makt åt folke

har även dryftat uttryck som; om du har ett paraply uppstoppat i rumpan, öppna inte. 

eller om det var mormor. hon är ju finländsk. och farmor e ammerikanski. antar jag. 

och så har jens lekman fått svininfluensan. 

och audrey tautou ska spela huvudrollen i Coco avant Chanel. jag ser fram mot. 

idiotjim, idiotludde, idiotsanna, idiotolle, 

                                                                                                            (riktiga jordgubbar smakar naturligt och klistrar mot tänderna)

alltså attjag var på arvika. nattliga bad med människor som saknas. längtan efter att stå upprätt med välrodd rygg och starkt kynne. som david efter att dentisterna förgrep sig på honom. att inte framstå som två. att jag framstår som en singulär person. 

jag vill inte vara omtyckt. att vara omtyckt tyder på att man gör saker som är korrekta, gängse. jag tänker mig att provocerandes så behåller jag mig själv. jag är mig själv. istället för att slava under en publik uppmärksamhet över något så tafatt som spexighet? vem vet. det får vara nog. ge mig nån att dela regnet med så är jag nöjd. 

väl hemma i köket sätter han sig ner. han äter dendär frukosten som han tror gör honom annorlunda. han läser dn och tänker att, man borde kanske göra något av sitt liv. han känner plötsligt hur uppenbart allting är, hur kommer det sig annars att han alltid blir till avslagen svavelgas så fort han kommer hem. inom väggarna till detta hus finns ingenting. han ser sig om, tittar på fondtapeten. inom detta hus finns ingen kreativitet, väggarna suger upp allting som inte är vanan trogen. märkligt nog sker det vanligtvis utan anledning. ty huset i sig har inga övernaturliga krafter, inget att leva för förutom sin eviga förruttnelse. men från tyskan nilsson fram till dagens familjen olsson/lundin har människor levt sina liv, innanför dessa väggar. han frågar sig hur många du knäckte, hur mycket du köpte, hur många grisar slaktade du? 

när allting blir för stort så säg ifrån. säg till mamma säg det till pappa. ni kommer aldrig få veta, vad som händer med oss sen.

han fyller på tekoppen, sätter på skivan med bo kaspers orkester som så många gånger snurrat i kökssystemets innanmäte och faller åter ner i vardagens gäggiga träskmarker.  

adjö