konklusion
eftersom jag inte kan skriva nånting i bloggen hemifrån tvingas jag ta omvägen via andra datorer fett ovärt så fort jag loggar in på blogg.se så kan man läsa " missing string " all over the place.
hur som haver. jag var medel, helt down and out. och nu ska jag ta mig upp igen.
jag har nu börjat ana ett mönster. jag har skrivit om mig själv och mina tankar på tidigare forum, främst som dagboksinlägg och dylikt, och då främst prioriterat det negativa som jag tycks tilldraga mig. omedvetet men fortfarande skrev jag nästan uteslutande om de negativa aspekter vilka präglat min senaste tid. igår skrev jag ang. att jag mådde skit och blev väldigt sentimental av band of horses, emmy och all annan skit som ligger och skvalpar tillsammans med resten av mitt innanmäte. negativ thinking, som hans av klas en gång myntade det.
jag har en tes. om man fokuserar på det som är negativt när man sammanfattar sin dag i exempelvis en blogg, så framstår man själv och ens tillvaro självfallet som en mindre amusant sådan. jag planerar att den närmaste tiden så gott som det går söka vända steken. i've had it with. helt enkelt. jag är trött på att hela tiden anse mig själv som trött, sliten, flötig ( ja uttrycket kan användas i bemärkelsen, mindre eller allmänt ofräsch ochsåvidare ). om jag istället fokuserar på det som är positivt, så som min ofantliga skönhet mina briljanta kunskaper i fysik, kemi, och alla de andra ämnen som står på schemat så bör även min mentalitet vändas till en mer positiv. Att egna sig åt sina dåliga sidor och helt gröta ner sig i dessa är ingen hit. Hitlistan är ingen hit inte heller hitler.
parentes
att som tidigare skriva osammanhängande texter som ingen förstår bakgrunden till är inte heller det en väg att gå om man vill ta sig vidare i sin personliga utveckling. att acceptera sig och vad man har gjort är ofta skitsvårt. men förmodligen ett måste om man vill gå vidare. jag tänker fortsättningsvis inte skriva om all skit som händer. den ska jag hålla tag i. kvar i mig. beskåda den och omvända aggressionen till energi och gå som ett jävla ånglok. fast på etanol liksom. eller som en positiv livsåskådning om att determination, saklighet och att va riktigt jävla snäll kommer att föra en framåt.
konklusion: positiv framtoning och ett mindre fokus på de negativa aspekter som trots allt fyller min vardag samt att kunna fokusera på det som är viktigt och att vända motgångar till något positivt är ett måste i fortsättningen. jag tänker lyckas, det är inte mer med det. om man inte vet nånting så kan man ta reda på det. ta ingen skit, det tänker inte jag göra.
nu ska jag sova riktigt jävla gott.
hur som haver. jag var medel, helt down and out. och nu ska jag ta mig upp igen.
jag har nu börjat ana ett mönster. jag har skrivit om mig själv och mina tankar på tidigare forum, främst som dagboksinlägg och dylikt, och då främst prioriterat det negativa som jag tycks tilldraga mig. omedvetet men fortfarande skrev jag nästan uteslutande om de negativa aspekter vilka präglat min senaste tid. igår skrev jag ang. att jag mådde skit och blev väldigt sentimental av band of horses, emmy och all annan skit som ligger och skvalpar tillsammans med resten av mitt innanmäte. negativ thinking, som hans av klas en gång myntade det.
jag har en tes. om man fokuserar på det som är negativt när man sammanfattar sin dag i exempelvis en blogg, så framstår man själv och ens tillvaro självfallet som en mindre amusant sådan. jag planerar att den närmaste tiden så gott som det går söka vända steken. i've had it with. helt enkelt. jag är trött på att hela tiden anse mig själv som trött, sliten, flötig ( ja uttrycket kan användas i bemärkelsen, mindre eller allmänt ofräsch ochsåvidare ). om jag istället fokuserar på det som är positivt, så som min ofantliga skönhet mina briljanta kunskaper i fysik, kemi, och alla de andra ämnen som står på schemat så bör även min mentalitet vändas till en mer positiv. Att egna sig åt sina dåliga sidor och helt gröta ner sig i dessa är ingen hit. Hitlistan är ingen hit inte heller hitler.
parentes
att som tidigare skriva osammanhängande texter som ingen förstår bakgrunden till är inte heller det en väg att gå om man vill ta sig vidare i sin personliga utveckling. att acceptera sig och vad man har gjort är ofta skitsvårt. men förmodligen ett måste om man vill gå vidare. jag tänker fortsättningsvis inte skriva om all skit som händer. den ska jag hålla tag i. kvar i mig. beskåda den och omvända aggressionen till energi och gå som ett jävla ånglok. fast på etanol liksom. eller som en positiv livsåskådning om att determination, saklighet och att va riktigt jävla snäll kommer att föra en framåt.
konklusion: positiv framtoning och ett mindre fokus på de negativa aspekter som trots allt fyller min vardag samt att kunna fokusera på det som är viktigt och att vända motgångar till något positivt är ett måste i fortsättningen. jag tänker lyckas, det är inte mer med det. om man inte vet nånting så kan man ta reda på det. ta ingen skit, det tänker inte jag göra.
nu ska jag sova riktigt jävla gott.
Kommentarer
Trackback