micro jammers

om du tar en playstationdosa, plattar till den så att den får en höjd på 2.1 cm så har du formen på min micro jammers device. i övrigt är den lila. har sex röda knappar, en snurrspak, samt en högtalare. i övrigt ganska tråkig. men. på varje knapp finns ett speciellt sound som sedan övergår i ett beat som alla knappar innefattar. med snurrspaken styr du takten. det finns en oerhörd variation av möjligheter i denna lilla historia! jag är glad att jag fann den trots att den tar tid från viktiga saker när man sitter och låtsas vara hip.. hop.. den ska jag använda seriöst i en låt någon gång.

faktum kvarstår. bättre beat hittar man sällan. inhandlad för (prutade fuck-tiskt upp den) 7 kronor på loppis.

köp en du också nu!


funken styr nu mera mina steg. precis som soulen tyckes göra. trots att raketen åker till nederländerna för service så hindrar det inte mina dansanta fötter att fortsätta sin vandring i en för tillfället oerhört positiv riktning

minimalistiskt, ett fett beat i bakgrunden, en fresch basslinga, funkgitarren, den ettriga hi-haten som varvas med virveln och de smattrande trumpeterna som sätter guldkant på hela paketet. falsettsången. jag är så glad att jag har hittat hem! det som har fyllt mina öron idag är nånting som jag har letat efter väldigt länge. och jag är inte besviken. jag har i mitt huvud adderat det jag i musikväg för tillfället tycker om sedan tagit bort vad jag.. tycker om mindre..och, fram tills nu, ovetandes kommit fram till sjuttio och åttiotalets glansdagar. funken styr mina steg.

det är en underlig känsla att plötsligt lyssna till det som jag ovetandes har förberett i mitt huvud på under den senaste tiden. fast väldigt skönt, och glatt., och gladigt helt enkelt.

samt att sommarslängdängan återfanns. de latting kinns - fint väder
jaa.. jag säger då det.

samtidigt har jens lekman återinträtt i atmosfären.. från att i periferin mest seglat omkring som en till synes genomlyssnad erfarenhet har han nu återigen erövrat mig. vid sidan av min tidigare nämnda uppenbarelse.

jag önskar bara att jag kunde hitta congasversionen av apache. hiphopens skapare. vilken dröm. denna skulle bli körsbäret på wilhelm tells huvud. eller hur var det?

än en gång har jag för egen del, och maskin, uppehållit mig vid denna till synes oskyldiga apparatur. än en gång har jag ovetandes slukats i dess gigantiska gap och klockan är sedan länge läggdags.

nog sagt om ingenting

ta hand om dig. och de du bryr dig om. adjö.


Kommentarer
Postat av: yell

TUFFT!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback