det är jag som är döden

vi tar det från början.

då uppstår problematiken. det finns diverse begynnelser. hur som haver

i begynnelsen. skapades en monter av någon slags billig spånskiva med en trälistram på baksidan. denna förskönades på två dagar till en groteskt välgjord monter... drr!

saken är den att jag var för snål för färg (300 spänn för 3 liter, jag säljer mig själv för mindre) och tog istället tyg vilka applicerades på montern och därefter skrev jag kasse uf på hela historien. detta tog mig två arbetsdagar och en hel del jobb och förtret. i fredags gick jag upp klockan sex och åkte till skolan för att därifrån med buss färdas vägen till kalmar. montrarna skulle med. Dessa rymdes dock ej i bussens lastutrymme. när busschaffisen filurade på hur han skulle lösa detta problem gick alla och satte sig i bussen. så tillslut så lyfte han och jag in större delen av montrarna i själva bussens passagerarutrymme. jag förstår inte varför man i dessa mindre kriser försöker hjälpas åt istället för att placera sig i sin homogena grupp i ett hörn och där berömma ens homogena klädstilar och häftigheter.
väl i kalmar, in på mässan, ställa upp montern, hälsa på alla runt omkring, sälja lite skit, vinna andrapris i bästa webbplatstävlingen ( www.kasse-uf.tk ) skaka hand med 3 m långe rickard sjö.. ström? sjöberg? och åter till montern för att se glad ut stå upp och sälja lite till. hem via buss ( dom sågade sönder allas montrar så att de fick plats i bagaget.. montrarna som många med mig lagt ner oerhört mycket arbete på.) i med mat iväg till folkhögskolan för att framföra diverse musikaliska egenheter för ett gäng från bolivia som var på besök. jag önskar att jag hade haft tiden och orken att språka med dessa mer än vad som nu var fallet.. oerhört intressanta människor. lördag - högskoleprov skit trött arg grr uppgiven sen sprang jag i en timme, duschade och åkte till astrid och snackade skit till inpå småtimmarna kom inte i säng förens fyra, gick upp på söndagen omkring halv tio för att under fyra timmar traska i skogen i solen och i vattnet använde större delen av eftermiddagen kvällen till att söka återfinna mitt svunna jag.

idag under andra lektionen fick jag yrsel och det kändes sådär som det gör när man inser att man inom en snar framtid kommer att svimma. fick vatten av mona ( världens bästa lärare ) och det blev aningen bättre.

jag är uttorkad. fysiskt och mentalt. det är jag som är döden. smal, vit, inte mycket innanför pannbenet och går omkring i svarta kläder med en lie och är allmänt cynisk.

tröttheten slår till. det faktum att jag inte sovit ordentligt under en längre tid samt att stressen har stått mig upp i näsan gör inte livet enkelt.

jag skulle ha
-skickat brev till linnéa i tid till födelsedagen
-skickat brev till emmy innan hon hann hem
-skrivit låtar tills på onsdag
-pluggat religion
-sovit
-jobbat med projektarbetet
-tagit det lugnt

men jag har inte ägnat mig åt nyss nämnda, för fem öron.

på onsdag ska jag spela på nisses det ska bli roligt hoppas att folk dyker upp ur marken med små plopp-ljudeffekter, detta skulle te sig aningen roande. jag hoppas att jag hinner klart med allting som jag har att göra. men jag måste sova och ta det lugnt. för annars dör jag. döden kan dö jagsvärpågudfan.

min lön kommer fem år för sent. i'm five years ahead of my time. (alltså bob hunds cover..)
jag insåg för en tid sen att arcade fire håller måttet. kvallitetsmusik. efter att hört introt till första låten igen kunde det utan tvekan åter konstateras att det man lyssnar på är sjukt jävla bra.

åter igen ett långt blogginlägg. Åter igen en sen natts reflektioner över livet, detta egentligen helt meningslösa husbygge som blir mer komplext för var dag som går och tillsist ruttnar och rasar samman.


Kommentarer
Postat av: Hanna

grattis till 2a platsen :)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback